Free entrance with Museokortti!
Follow us on Youtube!

Address: Linnanrakentajantie 12, FIN-00810 Helsinki.
Phone: +358-40-1526185
E-mail: hertonasgard (at) gmail.com 
Or make contact via the form below! Thank you!
 

Contact

Skriv siffran 3 med bokstäver:

Blog

Vem är mannen som fått ge namn åt Petter Wetters park i Hertonäs?

Hertonäs gård har haft många ägare under seklens gång. Herrgårdens egentliga skapare är helsingforsborgaren Petter Wetter (1659-1741). Han var hemma från Växsjö i Sverige och bosatt i Stockholm, då han fick tjänsten som tullnär i Helsingfors år 1693. Här började hans karriär som framgångsrik borgare i den Östra rikshalvan. Läs mer nedan!Läs mera »
Eva Ahl-Waris
07.02.2021 kl. 10:42

Kuka on antanut nimensä Petter Wetterin puistolle Herttoniemessä?

Herttoniemen kartanolla on ollut monta omistajaa vuosisatojen aikana. Kartanon varsinainen luoja oli helsinkiläisporvari Petter Wetter (1659-1741). Hän oli kotoisin Ruotsin Växsjöstä ja asui Tukholmassa saadessaan meritullinhoitajan viran Helsingissä vuonna 1693. Hänen uransa menestyksekkäänä porvarina alkoi näin ollen valtakunnan itäosassa. Lue lisää alla!Läs mera »
Eva Ahl-Waris
07.02.2021 kl. 10:38

Who is the Man behind the Petter Wetter Park in Herttoniemi?

Hertonäs Manor has had many owners during the centuries. The original creator of the manor was Petter Wetter (1659-1741), a burgher in Helsinki. He was born in Växsjö in Sweden and lived in Stockholm when he got the position as customs officer in Helsinki in 1693.Now his career as a burgher started in the eastern part of the Swedish realm. Read more below!Läs mera »
Eva Ahl-Waris
07.02.2021 kl. 10:32

Den ljusnande framtiden är… både analog och digital?

År 2021 har börjat med fortsatta virusrestriktioner, men inom museibranschen vill man ändå se optimistiskt på framtiden. Museerna har lärt sig att bli mer digitala, men man hoppas även att kunna genomföra evenemang och program in situ. Ett museum existerar genom sina samlingar - men också helt väsentligt genom att lokalsamhället ställer frågor om sin historia som museerna har svar på. Läs med om Hertonäs gårds museums planer för år 2021 nedan!Läs mera »
Eva Ahl-Waris
25.01.2021 kl. 15:53

Valoisa tulevaisuus on… sekä analoginen että digitaalinen?

Vuosi 2021 on alkanut jatkuvilla virusrajoituksilla, mutta museoalalla halutaan silti katsoa positiivisesti tulevaan. Museot ovat oppinnet digitaalisemmiksi, mutta toivotaan, että voidaan toteuttaa tapahtumia ja ohjelmaa myös paikan päällä. Museo on olemassa kokoelmiensa kautta - mutta lisäksi siten, että museoissa vastataan paikallisyhteisön esittämiin kysymyksiin. Lue lisää Herttoniemen kartanon museon suunnitelmista vuodelle 2021 ohessa! Läs mera »
Eva Ahl-Waris
25.01.2021 kl. 15:44

The Bright Future is… both Analogous and Digital?

The year 2021 has started with restrictions due to covid-19, but in the field of museums one has started to view the future with optimism none the less. The museums have learnt to be more digital during the past year, but events in situ are also on the menu if all goes well. A museum exists through its collections, but it also belongs to the local community that asks questions about its past that the museums try to answer. Read more about our plans at Hertonäs Manor Museum in 2021 below! Läs mera »
Eva Ahl-Waris
25.01.2021 kl. 15:33

Digitala framsteg i pandemins fotspår år 2020

År 2020 kom att bli det mest märkliga året hittills under detta sekel. Covid-19-pandemin har satt världen på knä, och inte minst bland annat restaurang- och kulturbranschen. Hertonäs gårds museum har dock haft en hel del på gång trots alla utmaningar. Läs mer nedan! Läs mera »
Eva Ahl-Waris
09.01.2021 kl. 18:26

Digitaaliset askeleet pandemian aikana vuonna 2020

Vuodesta 2020 tuli merkillisin vuosi tällä vuosisadalla tähän mennessä. Pandemia on saanut maailman polivilleen ja etenkin kulttuuri- ja ravintola-alan. Herttoniemen kartanon museo on tosin voinut toimia kaikista haasteista huolimatta. Lue lisää alla! Läs mera »
Eva Ahl-Waris
09.01.2021 kl. 18:11

Digital Steps due to the Pandemic in 2020

The year 2020 was the weirdest one yet in this century. The treath of a new pandemic had been hovering over us for a while already and now it became a fact: Covid-19 has had the world on its knees, not the least the restaurants and cultural institutions. Hertonäs Manor Museum has still managed to be busy and faced the difficulties. Read more below! Läs mera »
Eva Ahl-Waris
09.01.2021 kl. 17:56

Helena Gripenbergs ungdom - från finsk fröken vid Smolna-institutet till husfru på Hertonäs gård

En av de allra intressantaste personerna som levt på Hertonäs gård måste vara Helene Gustava Bergbom, född Gripenberg (1851-1932). Hon var den sista frun på Hertonäs gård, en högutbildad, musikalisk, kosmopolitisk kvinna som talade fyra språk flytande. Hon gifte sig senare med John Bergbom och blev husfru på Hertonäs gård. Läs mer nedan!Läs mera »
Daniela Fougstedt
06.12.2020 kl. 10:35

Helene Gripenberg - från herrgårdsfru till donator

19.11.2020 kl. 09:23
En av Hertonäs gårds långvariga husfruar var Helene Gripenberg (1851-1932). Hon var född i Uleåborg och utbildad pianolärare från Smola-institutet i S:t Petersburg innan hon slog sig ner i Hertonäs. Hon levde länge, blev 81 år gammal, och strax innan inbördeskriget inleddes tvingades hon bevittna mordet på sin make. Helene Gripenberg testamenterade Hertonäs gård till dess nuvarande ägare, föreningen Svenska Odlingens Vänner i Helsinge r.f. Läs mer nedan!

Äktenskapet mellan Helene Gripenberg och John Bergbom varade i 35 år. Från denna tidsperiod ur hennes liv har vi få källor. Hennes memoarer, som hon skrev 1931, slutar med att hon i ett stycke nämner att hon återknöt kontakten med sin småkusin och sedan gifte sig med honom. “Dermed fick min verksamhet en annan riktning och mitt liv innehåll och värde.” Hon nämner också att John under deras äktenskap skämde bort henne och gjorde sitt bästa för att jämna vägen för henne efter att hon inträtt i det nya hushållet och blivit herrgårdsfru, en inte helt lätt uppgift som bl.a. krävde stark organisationsförmåga. Paret fick inte några barn, vilket betydde att Hertonäs gård saknade arvinge. Deras lösning på detta var att 1916 testamentera gården till föreningen Svenska Odlingens Vänner i Helsinge, som än idag förvaltar herrgården.


Helene Bergbom (f. Gripenberg, 1851-1932). Foto: SOV.

Helene somnade slutligen in 15 december 1932, men hennes man gick ett våldsamt öde till mötes femton år innan. 1917 var Finland en autonom del av det ryska kejsardömet och matbristen och de politiska oroligheterna hade vuxit sig stora i det pågående världskrigets spår. Arbetarrörelsen hade i Finland liksom i resten av Europa blivit en maktfaktor att räkna med, och klassmotsättningarna mellan arbetarna och deras sympatisörer, de röda, och de vita, som bestod av borgare och bönder, ökade. De två ryska revolutionerna år 1917 orsakade ännu mer instabilitet. Ett av offren under denna oroliga tid, som skulle leda till ett kort men förödande inbördeskrig mellan de röda och vita 27.01-15.05.1918, var Helenes man.


John Bergbom (1850-1917). Foto: SOV.

En novembermorgon satt det gamla paret och åt frukost på andra våningen då några beväpnade rödgardister bröt sig in i herrgården. En ordväxling mellan John och soldaterna slutade med att den gamla mannen sköts och föll ner död. Helene överlevde fysiskt oskadd, och benämnde händelsen endast som “det sista ohyggliga slaget” i sina memoarer. Uppgifterna om händelseförloppet den morgonen kommer istället från Helenes bror Lennart, som beskrivit det skedda i en minnesteckning över John 1931. Enligt honom ska John under ordväxlingen ha lagt händerna i fickorna på morgonrocken, vilket rödgardisterna skulle ha tolkat som att han hade ett vapen som han tänkte avfyra där. Detta fick dem då att skjuta mot honom och döda honom.

Efter mordet flyttade Helene bort från gården och tillbringade resten av sitt liv på Lotsgatan i Helsingfors. Hennes bror Lennart med fru och barn bodde i samma trappa och hon spenderade de sista åren av sitt liv omgiven av familjen. 

Källor:

Backman, Sigbritt: Hertonäs gård, från säterier till museum, Helsingfors 2016.
Bergbom, Helene: Minnen, Familjeupplaga, 1975. 
Morand-Löfving, Elisabeth: Kejserlig uppfostran, finländska flickors skolgång vid Smolna-institutet i S:t Petersburg, Helsingfors 2017.

Daniela Fougstedt