Free entrance with Museokortti!
Follow us on Youtube!

Address: Linnanrakentajantie 12, FIN-00810 Helsinki.
Phone: +358-40-1526185
E-mail: hertonasgard (at) gmail.com 
Or make contact via the form below! Thank you!
 

Contact

Skriv siffran 10 med bokstäver:

Blog

Väderkvarnen från Täktom - ett landmärke för vårt museiområde

Väderkvarnen i trä på Hertonäs gårds museums område står ståtligt synlig mot den livligt trafikerade Borgbyggarvägen i Hertonäs. Väderkvarnen har flyttats hit från Täktom år 1922, då man också beslöt börja flytta byggnaderna från Knusbacka till området från Box i Sibbo. Läs mer nedan!Läs mera »
Eva Ahl-Waris
09.04.2021 kl. 19:50

Tuulimylly Täktomista - museoalueemme maamerkki

Herttoniemen kartanon museon alueella oleva puinen tuulimylly seisoo komeasti näköetäisyydessä läheiseltä vilkkaalta  Linnanrakentajantieltä Herttoniemessä. Tuulimylly on siirretty tänne Täktomista vuonna 1922, jolloin päätettiin siirtää myös Knusbackan rakennukset tänne Sipoon Boxista. Lue lisää alla! Läs mera »
Eva Ahl-Waris
09.04.2021 kl. 19:46

The windmill from Täktom - On of the Symbols for our Museum

The wooden windmill at Hertonäs Manor Museum’s area is impressively visible next to the lively road Linnanrakentajantie in Herttoniemi. The windmill was moved here from Täktom in 1922, at the same time when it was decided to start moving the buildings from Knusbacka in Box in Sipoo here too. Read more below! Läs mera »
Eva Ahl-Waris
09.04.2021 kl. 19:26

Punschbål - skål!

Officerare och viceamiraler, borgare och herrgårdsägare - samt modernt museifolk - har något gemensamt sedan 1700-talet: de har gillat och avnjutit punsch. I Hertonäs gårds museums samlingar finns flera föremål som anknyter till denna guldgula alkoholdryck som nådde vårt land tack vare den globala handeln. Till exempel viceamiral Cronstedts föremål vittnar om att denna dryck var populär i slutet av 1700-talet och början av 1800-talet. Läs mer nedan! Läs mera »
Eva Ahl-Waris
28.03.2021 kl. 19:12

Punssiboolia - ja skoolia!

Upseereilla ja vara-amiraaleilla, porvareilla ja kartanonomistajilla - sekä modernilla museoväellä - on jotain yhteistä 1700-luvulta lähtien: olemme kaikki nauttineet punssia. Herttoniemen kartanon museon kokoelmissa on lukuisia esineitä, jotka liittyvät tähän kullankeltaiseen alkoholijuomaan, joka saapui maahamme kansainvälisen kaupan välityksellä. Esimerkiksi vara-amiraali Cronstedtin esineistö kielii tämän juoman suosiosta 1700-luvun lopulla ja 1800-luvun alussa. Lue lisää alla! Läs mera »
Eva Ahl-Waris
28.03.2021 kl. 19:08

A Bowl of Punch - Cheers!

Officers and vice admirals, burgers and landowners - as well as the employees in modern museums - all have something in common since the 18th century: we all love the liquor punch. In the collections of Hertonäs manor museum many objects relate to this golden alcohol that reach our country via the global trade. For example several things owned by vice admiral Cronstedt tells about the popularity of this beverage in the late 18th century and early 19th century. Read more below! Läs mera »
Eva Ahl-Waris
28.03.2021 kl. 18:55

Ett medeltida kvinnoöde i Finland: “Margareta i Härtonäs”

I slutet av medeltiden fanns några frälsegods i Helsinge socken (kallad Helsinga vid denna tid), däribland i Hertonäs. Helsinge sockens område har sedermera blivit städerna Helsingfors och Vanda. Frälset kom senare att bilda den så kallade adeln. Bland idel män som kommer från Hertonäs nämns även ibland någon enstaka kvinna. Läs mer om “Margareta i Härtonäs” nedan! Läs mera »
Eva Ahl-Waris
08.03.2021 kl. 12:08

Keskiaikainen naiskohtalo Suomessa: “Härtönäsin Margareta”

Keskiajan lopulla Helsingin (siihen aikaan Helsingaksi kutsutussa) pitäjässä oli muutama rälssitila, muun muassa Herttoniemessä. Helsingin pitäjän alue on sittemmin jaettu nykyisten Helsingin ja Vantaan kaupunkien välillä. Rälssi muodosti myöhemmin niin kutsutun aatelin. Monen herttoniemestä peräisin olevan miehen ohessa muutama nainen mainitaan silloin tällöin. Lue lisää “Härtonäsin Margaretasta” alla! Läs mera »
Eva Ahl-Waris
08.03.2021 kl. 12:01

A Medieval Female Fate in Finland: “Margareta in Härtonäs”

In the late Middle Ages Helsinge (that was called Helsinga back then) parish held a few noble estates, in Herttoniemi among others. Helsinge parish has later been divided between the cities Helsinki and Vantaa. Beside many men that have come from Herttoniemi there also occur a few women. Read more about “Margareta in Härtonäs” below! Läs mera »
Eva Ahl-Waris
08.03.2021 kl. 11:40

Abraham Wetters väg finns i Hertonäs - vem var han?

Abraham Wetter (ca 1690-1737) föddes omkring år 1690 i Stockholm men kom att växa upp och verka i Helsingfors. Han var ägare till Hertonäs gård på 1730-talet och avancerade till borgmästare i Helsingfors under den svåra tiden av återuppbyggnad efter Stora ofreden (1700-21). Läs mer om honom nedan!Läs mera »
Eva Ahl-Waris
27.02.2021 kl. 17:56

Ett medeltida kvinnoöde i Finland: “Margareta i Härtonäs”

08.03.2021 kl. 12:08
I slutet av medeltiden fanns några frälsegods i Helsinge socken (kallad Helsinga vid denna tid), däribland i Hertonäs. Helsinge sockens område har sedermera blivit städerna Helsingfors och Vanda. Frälset kom senare att bilda den så kallade adeln. Bland idel män som kommer från Hertonäs nämns även ibland någon enstaka kvinna. Läs mer om “Margareta i Härtonäs” nedan!

Från början av medeltiden fram till 1809 var Finland en del av Svenska riket. Troligen på 1200-talet strömmade nya bosättare till den finska kusten från Sverige. Den östra rikshalvan integrerades allt mer i riket. I slutet av 1400-talet fanns frälsegods även i Hertonäs. Ordet frälse avleds från ordet “fri”, det vill säga befriat från skatt. 


Den senmedeltida idealkvinnan. Jan Van Eyck: Porträtt av paret Arnolfini, 1400-t. Wikimedia commons.
 

Det finns inte så många källor om Hertonäs från den här tiden. I praktiken levde de medeltida familjerna i byarna och på godsen i Hertonäs som storbönder. I huvudsak idkade man jordbruk, boskapsskötsel och fiske. Den äldsta bytomten i Hertonäs har troligen legat på södra sidan av nuvarande Montörsparken. Tomterna var troligen bebyggda av boningshus och ekonomibyggnader i trä. Trakten låg nära den Stora strandvägen mellan Åbo och Viborg samt på ett strategiskt ställe där man kunde övervaka sjörutter och vikar.


Montörsparken i Hertonäs, Helsingfors. Foto: Arto Alanenpää, Wikimedia commons.

Husfruns roll i ett storhushåll var främst att bestämma över sysslorna i hemmet, se till att boskapen sköttes och mat lagades åt hela husfolket. I husfolket ingick familjen, möjliga släktingar samt allt tjänstefolk. I mitten av 1400-talet nämns en viss Margareta ha varit hemma från Hertonäs. Hon var möjligen född omkring år 1424. “Margareta i Härtonäs” gifte sig med Sibbobon Lasse i Gästerby och de fick tre barn: Peder Larsson, Erik Larsson och Margareta Larsdotter. Vid den här tiden använde man vanligen inte tillnamn, utan patronymer (faderns namn). “Margareta i Härtonäs” dotter Margareta Larsdotter gifte sig senare med Lars Mattsson i Sarvlax. I slutet av 1400-talet fick Lars frälserätt för sin egendom i Sarvlax och följaktligen blev Margareta från Hertonäs "stammormor" åt ätten Creutz, som ägde Sarvlax gård ända in på 1700-talet. Släkten äger fortfarande Malmgård, som ligger granne med Sarvlax (i nuvarande Pernå). Margareta (Margarete, Greta, Margit, Mariette) var ett allmänt namn i Helsinga på medeltiden  och Sankta Margareta av Antiochia (jungfru och martyr, d. 304) var ett populärt helgon i hela Östersjöområdet under denna tid.


S:ta Margareta av Antiokia, Wikimedia commons.

Ibland anses “Margareta i Härtonäs” ha varit medlem av ätten Jägerhorn. Ätten Jägerhorn bodde i Hertonäs (möjligen) sedan slutet av medeltiden fram till slutet av 1600-talet, varför det kan vara lätt hänt att sammanblanda olika personer som har sagts härstamma från samma område eller by. Det är ändå sannolikt att “Margareta i Härtonäs” inte härstammade från ätten Jägerhorn. Hennes föräldrar är inte kända. Det är ändå möjligt att Margareta har tillhört eliten, eftersom Hertonäs troligen har varit frälsejord redan på medeltiden. 

Hertonäs nämns i källorna första gången år 1405 (ett par decennier före Margaretas troliga födelsetid): en nämndeman i Borgå fögderis räfts- och rättarting kallades “Laurens Hertoghe” möjligen efter sin boplats. Ordet hertige är dock ett vanligt tillnamn på den tiden och avser inte heller alltid “hertige” (kungligheten) - men det kan antyda att det är frågan om en välbergad person, en “vardagens hertige”. Det kan också vara ett namn som är en relikt från kolonisationstiden två århundraden tidigare, då kungligheter som hertigar faktiskt kunde ha varit ledare för kolonisationen. 

Åren 1555-56 omnämns däremot Hertugenäs tydligt som frälsegods tillhörande en Matz Mortenson, herr Karl (kyrkoherden i socknen, som troligen fått sin andel som fadersarv) samt änkan fru Walborg. Vad mer de hade för sig på Gustav Vasas tid, skriver vi om en annan gång.

Läs mer i:
Backman, Sigbritt 2016: Hertonäs gård - från säterier till museum. SOV: Helsingfors. 
Margareta, i Härtonäs, Geni public profile, (senast sedd 7.3.2020). 
Salminen, Tapio 2015: Medeltiden i Vanda och Helsinga socken. Red. Eva Ahl-Waris, Andreas Koivisto & Tapio Salminen. Vanda stad: Vanda.


 
Eva Ahl-Waris