Free entrance with Museokortti!
Follow us on Youtube!

Address: Linnanrakentajantie 12, FIN-00810 Helsinki.
Phone: +358-40-1526185
E-mail: hertonasgard (at) gmail.com 
Or make contact via the form below! Thank you!
 

Contact

Skriv siffran 6 med bokstäver:

Blog

Statyn Alexander II i Helsingfors

Efter Borgå lantdag år 1809 hade ständerna i Finland inte sammankallats på 54 år. Kejsare och Självhärskare Alexander II över hela Ryssland var även Storfurste av Finland. Han sammankallade ständerna i Finland till en lantdag i Helsingfors år 1863. Kejsaren öppnade själv högtidligt lantdagen med ett tal den 18 september 1863. Talet och året 1863 har avbildats på statyn Alexander II på Senatstorget. På lantdagen beslöts att de finländska lagarna och förordningarna från och med nu skulle bestämmas i Finland. Lantdagen började även sammanträda regelbundet. Kejsaren behöll dock rätten att själv ändra på grundlagen vid behov. Geheimerådet Gabriel Anton Cronstedt och dennes bror senatorn i ekonomiedepartementet Carl Olof Cronstedt var med på lantdagen. Ytterligare information om denna tid finns på Hertonäs gård. Läs mer nedan!Läs mera »
Ralf Palmgren
29.04.2021 kl. 08:23

Aleksanteri II:n patsas Helsingissä

Suomen säädyt eivät kokoontuneet 54:ään vuoteen vuoden 1809 Porvoon maapäivien jälkeen. Koko Venäjänmaan Keisari ja Itsevaltias Aleksanteri II oli myös Suomen Suuriruhtinas. Hän kutsui Suomen säädyt koolle valtiopäiville Helsinkiin vuonna 1863. Keisari avasi henkilökohtaisesti valtiopäivät juhlallisesti puheellaan 18. syyskuuta 1863. Puhe ja vuosiluku 1863 on kuvattu Aleksanteri II:n patsaassa Senaatintorilla. Valtiopäivät päättivät, että Suomen laeista ja säädöksistä tulisi tästä lähtien päättää kotimaassa. Valtiopäivät kutsuttiin koolle tasaisin väliajoin. Keisari piti kuitenkin kiinni oikeuksistaan muuttaa perustuslakia tarpeen vaatiessa. Salaneuvos Gabriel Anton Cronstedt ja hänen veljensä, talousministeriön senaattori Carl Olof Cronstedt, osallistuivat valtiopäiviin. Lisätietoa tästä ajasta löytyy Herttoniemen kartanosta. Lue lisää alla!Läs mera »
Ralf Palmgren
29.04.2021 kl. 08:14

A Monument in Helsinki Commemorating Alexander II

After the assembly of the land in Porvoo in 1809 the estates of Finland had not been called for to meet in 54 years. The Supreme Emperor Alexander II of Russia was also Grand Duke of Finland. He summoned the estates to a new assembly in Helsinki in 1863. The emperor himself opened the meeting solemnly with a speech 18th September 1863. The speech and the year 1863 are visible on the monument commemorating Alexander II in the Senate Square. At the assembly, the Finnish estates decided that new laws and decrees should be legislated in Finland. The land assembly began to meet regularly. The emperor kept the right of veto for himself regarding the Finnish constitution. Privy councillor Gabriel Anton Cronstedt and his brother, the senator of the economic department Carl Olof Cronstedt, attended the land assembly. More information about this period can be found at Hertonäs manor. Read more below!Läs mera »
Ralf Palmgren
29.04.2021 kl. 08:46

Väderkvarnen från Täktom - ett landmärke för vårt museiområde

Väderkvarnen i trä på Hertonäs gårds museums område står ståtligt synlig mot den livligt trafikerade Borgbyggarvägen i Hertonäs. Väderkvarnen har flyttats hit från Täktom år 1922, då man också beslöt börja flytta byggnaderna från Knusbacka till området från Box i Sibbo. Läs mer nedan!Läs mera »
Eva Ahl-Waris
09.04.2021 kl. 19:50

Tuulimylly Täktomista - museoalueemme maamerkki

Herttoniemen kartanon museon alueella oleva puinen tuulimylly seisoo komeasti näköetäisyydessä läheiseltä vilkkaalta  Linnanrakentajantieltä Herttoniemessä. Tuulimylly on siirretty tänne Täktomista vuonna 1922, jolloin päätettiin siirtää myös Knusbackan rakennukset tänne Sipoon Boxista. Lue lisää alla! Läs mera »
Eva Ahl-Waris
09.04.2021 kl. 19:46

The windmill from Täktom - One of the Symbols for our Museum

The wooden windmill at Hertonäs Manor Museum’s area is impressively visible next to the lively road Linnanrakentajantie in Herttoniemi. The windmill was moved here from Täktom in 1922, at the same time when it was decided to start moving the buildings from Knusbacka in Box in Sipoo here too. Read more below! Läs mera »
Eva Ahl-Waris
09.04.2021 kl. 19:26

Punschbål - skål!

Officerare och viceamiraler, borgare och herrgårdsägare - samt modernt museifolk - har något gemensamt sedan 1700-talet: de har gillat och avnjutit punsch. I Hertonäs gårds museums samlingar finns flera föremål som anknyter till denna guldgula alkoholdryck som nådde vårt land tack vare den globala handeln. Till exempel viceamiral Cronstedts föremål vittnar om att denna dryck var populär i slutet av 1700-talet och början av 1800-talet. Läs mer nedan! Läs mera »
Eva Ahl-Waris
28.03.2021 kl. 19:12

Punssiboolia - ja skoolia!

Upseereilla ja vara-amiraaleilla, porvareilla ja kartanonomistajilla - sekä modernilla museoväellä - on jotain yhteistä 1700-luvulta lähtien: olemme kaikki nauttineet punssia. Herttoniemen kartanon museon kokoelmissa on lukuisia esineitä, jotka liittyvät tähän kullankeltaiseen alkoholijuomaan, joka saapui maahamme kansainvälisen kaupan välityksellä. Esimerkiksi vara-amiraali Cronstedtin esineistö kielii tämän juoman suosiosta 1700-luvun lopulla ja 1800-luvun alussa. Lue lisää alla! Läs mera »
Eva Ahl-Waris
28.03.2021 kl. 19:08

A Bowl of Punch - Cheers!

Officers and vice admirals, burgers and landowners - as well as the employees in modern museums - all have something in common since the 18th century: we all love the liquor punch. In the collections of Hertonäs manor museum many objects relate to this golden alcohol that reach our country via the global trade. For example several things owned by vice admiral Cronstedt tells about the popularity of this beverage in the late 18th century and early 19th century. Read more below! Läs mera »
Eva Ahl-Waris
28.03.2021 kl. 18:55

Ett medeltida kvinnoöde i Finland: “Margareta i Härtonäs”

I slutet av medeltiden fanns några frälsegods i Helsinge socken (kallad Helsinga vid denna tid), däribland i Hertonäs. Helsinge sockens område har sedermera blivit städerna Helsingfors och Vanda. Frälset kom senare att bilda den så kallade adeln. Bland idel män som kommer från Hertonäs nämns även ibland någon enstaka kvinna. Läs mer om “Margareta i Härtonäs” nedan! Läs mera »
Eva Ahl-Waris
08.03.2021 kl. 12:08

Väderkvarnen från Täktom - ett landmärke för vårt museiområde

09.04.2021 kl. 19:50
Väderkvarnen i trä på Hertonäs gårds museums område står ståtligt synlig mot den livligt trafikerade Borgbyggarvägen i Hertonäs. Väderkvarnen har flyttats hit från Täktom år 1922, då man också beslöt börja flytta byggnaderna från Knusbacka till området från Box i Sibbo. Läs mer nedan!


Den gamla väderkvarnen som finns på Hertonäs gårds museums område härstammar från Täktom i Hangö. Foto: EAW 2019.

Svenska Odlingens Vänner i Helsinge r.f. (SOV), som har grundats år 1906, äger fortfarande Hertonäs gårds område och samtliga byggnader samt upprätthåller museiverksamhet. Föreningen beslöt 1919 att grunda ett sockenmuseum, men 1921 hade fokus förts mot att grunda ett museum för det svenska i Nyland. Vid den här tiden låg Hertonäs i Helsinge socken.Redan tidigare hade föreningen samlat in gamla allmogeföremål och verksamheten fortsatte på 1920-talet samtidigt som ett Topeliusmuseum öppnades i karaktärsbyggnaden på Hertonäs gård. Parken restaurerades och på resten av området ämnade man uppföra flera nyländska bondgårdar i stil med Fölisön i Helsingfors eller Skansen i Stockholm. 


Den gamla väderkvarnen år 1955. Foto: SOV.

Till en början flyttades två loftbodar från Knusbacka i Box i Sibbo till området. Efter hand flyttades även andra byggnader som idag bildar museigården Knusbacka belägen i norra delen av det av SOV ägda området. Samtidigt flyttades en väderkvarn från Södergård Täktom i dåvarande Bromarv (nuvarande Hangö). Flyttningen bekostades genom en donation på 5 000 mark (som motsvarar 1 680 euro år 2021) av Svenska småbruk och egna hem. Väderkvarnen placerades väster om vagnslidret intill det som idag är Borgbyggarvägen.

Väderkvarnar producerar vindkraft med hjälp av sina vingar. Med kvarnarna kan man till exempel pumpa vatten eller mala säd till mjöl. Väderkvarnar på museiområdet Zaanse Schans i Nederländerna. Foto: EAW 2019.

Under 1960-talet verkade tillfälligt ett kurscentrum på Hertonäs gård. I början av 1970-talet återupptogs museiverksamheten i karaktärsbyggnaden och museet började hålla öppet regelbundet. Behovet av reparationer av de olika byggnaderna var uppenbart. Ett antal år hade exempelvis kvarnen saknat vingar. År 1971 fick väderkvarnen nya vingar, som bekostades av konstnären Aino Merimaa som ersättning för att hon fick ha sin ateljé på Hertonäs gård. Vingarna beställdes från Riihimäki och gjordes kortare än de ursprungliga så att barn inte skulle nå upp till dem. Samtidigt lät SOV reparera kvarnens fot med virke beskostat återigen av Svenska småbruk och egna hem. 

År 1971 fick väderkvarnen nya vingar. Tyvärr antändes kvarnen år 1988, varefter den måste repareras grundligt. Foto: SOV.

Den 7 augusti 1988 stod kvarnen i ljusan låga. Den hade antänts av en pyroman. Väderkvarnen blev delvis förkolnad på insidan och vingarna samt brädfodringen måste repareras grundligt. Väderkvarnen har blivit ett landmärke och en symbol för både museet och restaurang Gamla Kvarnen, som sedan länge verkat i det gamla inspektorshuset på området. Kvarnen hälsar fortfarande alla som rör sig i området välkommen till Hertonäs gård och inbjuder till en liten bit herrgårds- och folklivshistoria mitt i ett modernt Helsingfors. 

Läs mer i:
Backman, Sigbritt 2017: Hertonäs gård - från säterier till museum. SOV. Helsingfors, tredje upplagan.
Backman, Sigbritt 2013: Tidsresa med Svenska Odlingens Vänner i Helsinge. SOV: Helsingfors.

Eva Ahl-Waris