Museokortilla vapaa pääsy!
Seuraa Youtube-kanavaamme!

Osoite: Linnanrakentajantie 12, 00810 Helsinki.
Puh.: 040-1526185
S-posti: hertonasgard (at) gmail.com

Tai ota yhtettä alla olevan lomakkeen avulla! Kiitos!

Ota yhteyttä

Skriv siffran 4 med bokstäver:

Blogi

Digitala framsteg i pandemins fotspår år 2020

År 2020 kom att bli det mest märkliga året hittills under detta sekel. Covid-19-pandemin har satt världen på knä, och inte minst bland annat restaurang- och kulturbranschen. Hertonäs gårds museum har dock haft en hel del på gång trots alla utmaningar. Läs mer nedan! Läs mera »
Eva Ahl-Waris
09.01.2021 kl. 18:26

Digitaaliset askeleet pandemian aikana vuonna 2020

Vuodesta 2020 tuli merkillisin vuosi tällä vuosisadalla tähän mennessä. Pandemia on saanut maailman polivilleen ja etenkin kulttuuri- ja ravintola-alan. Herttoniemen kartanon museo on tosin voinut toimia kaikista haasteista huolimatta. Lue lisää alla! Läs mera »
Eva Ahl-Waris
09.01.2021 kl. 18:11

Digital Steps due to the Pandemic in 2020

The year 2020 was the weirdest one yet in this century. The treath of a new pandemic had been hovering over us for a while already and now it became a fact: Covid-19 has had the world on its knees, not the least the restaurants and cultural institutions. Hertonäs Manor Museum has still managed to be busy and faced the difficulties. Read more below! Läs mera »
Eva Ahl-Waris
09.01.2021 kl. 17:56

Helena Gripenbergs ungdom - från finsk fröken vid Smolna-institutet till husfru på Hertonäs gård

En av de allra intressantaste personerna som levt på Hertonäs gård måste vara Helene Gustava Bergbom, född Gripenberg (1851-1932). Hon var den sista frun på Hertonäs gård, en högutbildad, musikalisk, kosmopolitisk kvinna som talade fyra språk flytande. Hon gifte sig senare med John Bergbom och blev husfru på Hertonäs gård. Läs mer nedan!Läs mera »
Daniela Fougstedt
06.12.2020 kl. 10:35

Helena Gripenbergin nuoruus - suomalaisesta Smolna-instituutin neidistä Herttoniemen kartanon valtiattareksi

Eräs mielenkiintoisimmista henkilöistä Herttoniemen kartanolla on varmasti Helene Gustava Bergbom, o.s. Gripenberg (1851-1932). Hän oli Herttoniemen kartanon viimeinen valtiatar, korkeasti koulutettu, musikaalinen, kosmopoliittinen nainen joka puhui neljää kieltä sujuvasti. Hän meni myöhemmin naimisiin John Bergbomin kanssa ja hänestä tuli Herttoniemen kartanon rouva. Lue lisää alla!Läs mera »
Daniela Fougstedt
06.12.2020 kl. 10:31

Helena Gripenberg’s Youth - from a Finnish Pupil at the Smolna Institute to the Lady of Hertonäs Manor

One of the most interesting people who have lived at Hertonäs Manor must be Helene Gustava Bergbom, née Gripenberg (1851-1932). She was the last lady of Hertonäs Manor, a highly educated, musically talented, cosmopolitan lady that was fluent in four languages. Later on she married John Bergbom and became his wife at Hertonäs Manor. Read more below! Läs mera »
Daniela Fougstedt
06.12.2020 kl. 10:02

Helene Gripenberg - från herrgårdsfru till donator

En av Hertonäs gårds långvariga husfruar var Helene Gripenberg (1851-1932). Hon var född i Uleåborg och utbildad pianolärare från Smola-institutet i S:t Petersburg innan hon slog sig ner i Hertonäs. Hon levde länge, blev 81 år gammal, och strax innan inbördeskriget inleddes tvingades hon bevittna mordet på sin make. Helene Gripenberg testamenterade Hertonäs gård till dess nuvarande ägare, föreningen Svenska Odlingens Vänner i Helsinge r.f. Läs mer nedan!Läs mera »
Daniela Fougstedt
19.11.2020 kl. 09:23

Helene Gripenberg - kartanonrouvasta lahjoittajaksi

Eräs Herttoniemen kartanon pitkäaikaisia kartanonrouvia oli Helene Gripenberg (1851-1932). Hän syntyi Oulussa ja kouluttautui Pietarin Smolna-opistossa pianon opettajaksi ennen kun hän asettui Herttoniemeen. Helene eli pitkän elämän 81-vuotiaaksi, mutta juuri ennen sisällissotaa hän joutui kokemaan aviomiehensä murhan. Hän antoi Herttoniemen kartanon testamenttilahjoituksena seuraavalle omistajalle, Svenska Odlingens Vänner i Helsinge r.f. -yhdistykselle. Lue lisää alla!Läs mera »
Daniela Fougstedt
19.11.2020 kl. 09:20

Helene Gripenberg - from Lady of the Manor to Mecenat

Helene Gripenberg (1851-1932) was one of the ladies of Hertonäs Manor who lived here the longest. She was born in Oulu, graduated from the Smola Institute in St. Petersburg, studied music in Dresden before becoming a piano teacher until she settled in Herttoniemi. She lived a long life, became 81 years old, and before the Civil War she had to witness the murder of her husband. She donated Hertonäs Manor in her will to its present owner, the society Svenska Odlingens Vänner i Helsinge r.f. Read more below!Läs mera »
Daniela Fougstedt
19.11.2020 kl. 09:09

Alla helgons dag i gott sällskap!

Förra veckoslutet firade vi Alla helgons dag på museet. Söndagen den 1 november var också sista gången vi hade museet öppet för besökare under denna säsong. För att fira säsongsavslutningen arrangerade vi program på Knusbacka museigård och i parken. Läs mer nedan!Läs mera »
Eva Ahl-Waris
04.11.2020 kl. 10:32

Helena Gripenbergs ungdom - från finsk fröken vid Smolna-institutet till husfru på Hertonäs gård

06.12.2020 kl. 10:35
En av de allra intressantaste personerna som levt på Hertonäs gård måste vara Helene Gustava Bergbom, född Gripenberg (1851-1932). Hon var den sista frun på Hertonäs gård, en högutbildad, musikalisk, kosmopolitisk kvinna som talade fyra språk flytande. Hon gifte sig senare med John Bergbom och blev husfru på Hertonäs gård. Läs mer nedan!

Helene Gripenberg föddes 12 mars 1851 i Uleåborg. Modern Margareta Frosterus var hemmafru och fadern Gustaf Gripenberg kammarråd. Hon och hennes fyra syskon blev moderlösa då Margareta avled i lungsot när Helene blott var fem år gammal. Fadern gifte om sig fyra år senare med Wilhelmina Geschwend, det var brukligt vid denna tid att änkemän gifte om sig så fort som möjligt eftersom man ansåg att alla barn behöver en mor eller modersfigur. Helene kom dock inte att stå så nära sin styvmor, men nämner i sina memoarer att hon inte stått nära sin mor heller då den senare redan då Helene föddes varit ganska sjuk. Familjens trotjänarinna Sjöberg, kallad Pää, fungerade istället som Helenes föräldrafigur och förtrogna.  


Helene Bergbom (f. Gripenberg, 1851-1932). Foto: SOV.

Två år senare, efter att först ha undervisats av sin ryska guvernant i ryska, tyska och franska, inledde hon sina studier i tyska Reichbergska skolan och senare i pastor Strengs skola, även den tysk. Som trettonåring flyttade hon till S:t Petersburg för att som frielev börja på det väl ansedda Smolna-institutet, ett internat för adelsflickor. Skolan hade grundats 100 år tidigare av kejsarinnan Katarina II i ett försök att förbättra flickors utbildningsnivå, och Helene hade turen att vara med om hundraårsjubileet, som hon även beskrivit i sina memoarer. I firandet ingick bl.a. en storslagen mässa i Smolnas katedral som kejsarfamiljen deltog i.  

Undervisningen på Smolna-institutet bestod av språkstudier (främst ryska, franska och tyska), samt geografi, dans, musik, vett och etikett, allt som en ung fin dam kunde tänkas behöva kunna. Föräldrar skickade sina döttrar till Smolna för att de skulle få en internationell, tidsenlig och kulturell uppfostran. I sina memoarer berättar Helene att skolan ofta tog eleverna på kulturbesök till teatrar, operor och baletter. Under sin tid där visade det sig Helene också var en begåvad pianist, och uppmuntrad av sin morbror började hon uppträda inför publik. Musiken blev snabbt hennes passion. 

Flickornas hälsa måste vara god innan de antogs till Smolna, en läkargranskning ingick innan de kunde börja skolan. Helene skriver att doktorn kallade henne klen, men ändå lät henne börja där. Hon fick vänja sig vid långa dagar, kalla skolsalar och små matportioner, för att inte tala om att det mesta gick på ryska, ett språk hon vid inskrivningen inte behärskade så bra. De andra eleverna hjälpte henne dock med läxorna och hon blev snart en av dem. Dagarna inleddes och avslutades med bön, och däremellan hade flickorna fyra måltider, sex timmar skola, en eftermiddagspromenad och lite fritid.    


I Hertonäs gårds museums första våning presenteras Bergboms liv och möbler. Foto: EAW 2020.

Helene gjorde, efter att hon lärt sig bättre ryska, väl ifrån sig under sina tre år på skolan, och när hon utexaminerades fick hon en silvermedalj för sina prestationer. Faktum var att hon hade det allra högsta vitsordet i klassen, med guldmedaljen som förlänades eleven med det bästa resultatet gick inte till henne eftersom hon inte gått hela sin skolgång i Smolna och inte var ryska. Vid sjutton års ålder var hon alltså färdig med studierna och redo för det som hon i sina memoarer kallar för “det skrämmande [vuxen]lifvet.” 

Helene Gripenberg utexaminerades 1867 från Smolna-institutet och återvände sedan till sin fars gård utanför Viborg. Hon var rådvill och visste inte riktigt vad hon ville göra med sitt liv. Hennes passion, musiken, tyckte familjen att var en för osäker karriärbana. I stället prövade hon sin lycka som guvernant, men utan större framgång. Genombrottet kom då hon fick jobb som lärarinna i Fredrikshamn. Senare fick hon studera pianospel i Dresden i två år med hjälp av välgörare samt stipendier. Efter detta hann hon arbeta en kort tid som pianolärare Helsingfors innan hon år 1882 gifte sig med den ett år äldre småkusinen John Bergbom, ägare till Hertonäs gård.

Källor: 
Backman, Sigbritt: Hertonäs gård, från säterier till museum, Helsingfors 2016. 
Bergbom, Helene: Minnen, Familjeupplaga, 1975.  
Morand-Löfving, Elisabeth: Kejserlig uppfostran, finländska flickors skolgång vid Smolna-institutet i S:t Petersburg, Helsingfors 2017.

Daniela Fougstedt