Museokortilla vapaa pääsy!
Seuraa Youtube-kanavaamme!

Osoite: Linnanrakentajantie 12, 00810 Helsinki.
Puh.: 040-1526185
S-posti: hertonasgard (at) gmail.com

Tai ota yhtettä alla olevan lomakkeen avulla! Kiitos!

Ota yhteyttä

Skriv siffran 10 med bokstäver:

Blogi

Världsutställningen i Paris 1889

Paris är idag en av de populäraste städerna att besöka i världen. Frankrikes huvudstad har en lång och rik historia från medeltiden till franska revolution och till den moderna tiden. I staden finns också många kända sevärdheter som t.ex. Louvren, Notre Dame de Paris, Triumfbågen, Versailles palatset och förstås Eiffeltornet. Världsutställningen 1889 är känd för att ha introducerat Eiffeltornet. Men vad har Paris 1889 och Eiffeltornet med Hertonäs gårds museum att göra? När jag gick igenom olika fotoalbum i Hertonäs upptäckte jag att Helene Bergbom (f. Gripenberg) har lämnat efter sig ett album med bilder från världsutställningen 1889 och det fanns många intressanta bilder i albumet. Läs mera nedan!Läs mera »
Karl Heikkilä
12.01.2022 kl. 19:02

Pariisin maailmannäyttely 1889

Tänään Pariisi on yksi maailman suosituimmista paikoista, jonne matkustetaan. Ranskan pääkaupungilla on pitkä ja rikas historia keskiajasta ranskan vallankumoukseen ja moderniin aikaan. Kaupungissa on myös monta kuuluisia nähtävyyksiä kuten taidemuseo Louvre, Notre Dame de Paris, Riemukaari, Versailles palatsi ja tietenkin Eiffelin torni. Pariisin maailmannäyttely 1889 on kuuluisa siitä, että Eiffelin torni esitetiin siellä. Mutta mitä Pariisilla 1889 ja Eiffel tornilla on Herttoniemen kartanon museon kansa tekemistä? Kun olin käynyt erilaisien valokuva albumeiden läpi Herttoniemellä, huomasin että Helene Bergbomilla (os. Gripenberg) on valokuva albumi maailmannäyttelystä 1889 ja albumissa oli monta kiinnostavaa kuvaa. Lue lisää alla! Läs mera »
Karl Heikkilä
12.01.2022 kl. 18:57

Exposition Universelle 1889

Today Paris is one of the most popular tourist destinations in the world. The capital of France has a long and rich history from the medieval period to the French revolution and to the modern age. There are many famous attractions in Paris such as the Louvre, Notre Dame de Paris, Arc de Triomphe, Palace of Versailles and of course the Eiffel Tower. The Exposition Universelle (world’s fair) 1889 is known for introducing the Eiffel Tower. But what has Paris 1889 and the Eiffel Tower got to do with Herttoniemi Manor Museum? When I went through different photo albums at Herttoniemi I discovered that Helene Bergbom (born Gripenberg) has left behind an album with pictures from the world’s fair 1889 and there were many interesting pictures in the album. Read more down below!Läs mera »
Karl Heikkilä
12.01.2022 kl. 18:48

Sytning – bondens pension, den välbärgades möjlighet II

De så kallade sytningsavtalen fanns kvar ända in på 1900-talet – ett faktum som visar hur viktiga de var för många människor på landsbygden. De sista sytningshjonen, det vill säga äldre som ”tagit sytning” hos sina barn, upplevde också de första folkpensionerna på 1930-talet innan pensionssystemet och urbaniseringen förpassade sytningssystemet till historien. Också borgarna slöt sytningsavtal med sina föräldrar. Läs mer nedan!Läs mera »
Ida Karlgren
21.12.2021 kl. 16:13

Syytinki - maanviljelijän eläke, varakkaan oikeus II

Syytinkisopimukset säilyivät 1900-luvulle asti. Tämä osoittaa, kuinka tärkeitä ne olivat monille maaseudulla asuville. Myös viimeiset syytingillä olevat kokivat ensimmäiset kansaneläkkeet 1930-luvulla ennen kuin eläkejärjestelmä ja kaupungistuminen siirsivät syytinkijärjestelmän historiaan. Porvarit solmivat myös syytinkisopimuksia vanhempiensa kanssa. Lue lisää alla!Läs mera »
Ida Karlgren
21.12.2021 kl. 16:08

Retirement Contracts – On Aging as a Farmer and a Burgher II

The signings of retirement contracts (Swe. sytning) remained important up and into the 20th century – a fact that proves their importance to the denizens of the Finnish countryside. The last people living as so called sytningshjon lived to experience the birth of the national pension system in the 1930s, before national pensions and urbanisation eventually made the retirement contract system redundant as a primary form of retirement. The contracts could also be signed by burghers and their relatives. Read more below!Läs mera »
Ida Karlgren
21.12.2021 kl. 15:59

Sytning – bondens pension, den välbärgades möjlighet I

Genom tiderna har många hemman varit föremål för sytning, även Hertonäs gård. Men vad är sytning? Andra namn för fenomenet är bland annat undantag eller födoråd, samt en mängd andra regionala varianter – men oavsett vad man kallar det vet få vad ordet betyder mer. Att syta någon eller något betyder ursprungligen att ta hand om, sköta, och kom att beteckna en typ av pensionsarrangemang som existerade i Norden i flera hundra år. Läs mer nedan!Läs mera »
Ida Karlgren
13.12.2021 kl. 17:25

Syytinki - maanviljelijän eläke, varakkaan oikeus I

Kautta aikojen monet kodit ovat peritty syytingin kautta, myös Herttoniemen kartanolla. Mutta mitä on syytinki? Ilmiöllä on monta nimeä, kuten ruokahuolto, sekä joukko muita alueellisia muunnelmia - mutta kutsutaan sitä miksi tahansa, harvat tietävät nykyisin mitä sana tarkoittaa. Syytinki tarkoittaa alunperin huolehtimista ja tuli merkitsemään sellaista eläkejärjestelyä, joka oli olemassa Pohjoismaissa useita satoja vuosia. Lue lisää alla!Läs mera »
Ida Karlgren
13.12.2021 kl. 17:21

Retirement Contracts – On Aging as a Farmer and a Burgher I

Through the ages many homesteads have switched hands via something called sytning/syytinki, amongst others Hertonäs manor. But what is sytning? It’s a phenomenon that has had many other names, depending on what Nordic country and region you’re from, but no matter what it is called few know it’s meaning and importance nowadays. Originally, the meaning of the word is to take care of something or someone, but it came to mean much more - as a form of retirement contract, sytning was the main form of pension for most property-owning farmers for centuries. Read more down below!Läs mera »
Ida Karlgren
13.12.2021 kl. 17:16

Antikt formspråk på Hertonäs gård

Tidigare på hösten rapporterades det tyvärr i nyheterna om flera vulkanutbrott på vulkanön La Palma på norra Kanarieöarna i Spanien. Historiskt sett har det funnits flera stora vulkanutbrott i världen. I flera av dessa fall har de haft en avgörande påverkan på historien. Ett sådant vulkanutbrott skedde år 79. Då var det vulkanen Vesuvius 10 km sydöst om staden Neapel i dagens södra Italien som hade ett utbrott. Händelsen influerade bland annat det formspråk som nu finns till påseende för besökare på Hertonäs gård. Hur syns vulkanutbrottet i de existerande utställningarna? På vilket sätt påverkar antiken fortfarande idag det som finns tillgängligt på Hertonäs gård? Det här kommer jag nu att behandla i denna bloggartikel. För mer information om Vesuvius och antikens influens på Hertonäs gård och utställningarna se texten här nedan.Läs mera »
Ralf Palmgren
29.11.2021 kl. 07:33

Antikt formspråk på Hertonäs gård

29.11.2021 kl. 07:33
Tidigare på hösten rapporterades det tyvärr i nyheterna om flera vulkanutbrott på vulkanön La Palma på norra Kanarieöarna i Spanien. Historiskt sett har det funnits flera stora vulkanutbrott i världen. I flera av dessa fall har de haft en avgörande påverkan på historien. Ett sådant vulkanutbrott skedde år 79. Då var det vulkanen Vesuvius 10 km sydöst om staden Neapel i dagens södra Italien som hade ett utbrott. Händelsen influerade bland annat det formspråk som nu finns till påseende för besökare på Hertonäs gård. Hur syns vulkanutbrottet i de existerande utställningarna? På vilket sätt påverkar antiken fortfarande idag det som finns tillgängligt på Hertonäs gård? Det här kommer jag nu att behandla i denna bloggartikel. För mer information om Vesuvius och antikens influens på Hertonäs gård och utställningarna se texten här nedan.

Samtidigt med Vesuvius berömda utbrott skedde även en kraftig jordbävning på området. I samband med dessa händelser ödelades de två antika romerska städerna Pompeji och Herculaneum av sten och aska från ett stort moln från vulkanen. Den romerske författaren Plinius den yngre beskriver i sina brev om händelserna vid ödeläggelsen. Staden Pompeji förblev undangömd fram till 1590-talet. Vid utgrävningar för en underjordisk vattenkanal påträffades resterna av den antika staden. Herculaneum påträffades av en slump under utgrävningar år 1738. Tio år senare i mars 1748 inleddes en omfattande arkeologisk undersökning av området. Fyndet av ruinstaden Pompeji kunde arkeologiskt fastställas år 1763.


Hertonäs gårds karaktärshus i nyklassicistisk stil är byggd på 1810-talet. Foto: EAW 2020.
 

Upptäckten av Pompeji blev mycket populär. Besökare från olika håll i Europa reste till fyndplatsen för att själva kunna beskåda sevärdheterna. Den stora populariteten för de antika romerska och grekiska tidsperioderna avspeglade sig i samhället under upplysningstiden på 1700-talet. Det här blev synligt inom politisk kultur men även inom konst och filosofi. Konststilen nyklassicism var rådande i Europa i slutet av 1700-talet. I Sverige kallas stilen för gustaviansk. Den upplyste monarken Konung Gustav III av Sverige besökte utgrävningarna under sin resa till Italien i början av 1780-talet. Hertonäs gårds karaktärsbyggnad är gjord i sengustaviansk stil efter ritningar av den svenske arkitekten Pehr Granstedt. Herrgården blev färdig under år 1815. De enkla linjerna vid ytterväggarna och taket återspeglar antikens ideal.


Cronstedts säng i nyklassicistisk stil. Foto: SOV.
 

På herrgårdens andra plan finns en utställning om viceamiralen och kommendanten på Sveaborg, Carl Olof Cronstedt, och hans familj. De levde på herrgården under första hälften av 1800-talet. Här finns marmorvita väggar och föremål som representerar den gustavianska tidens stilideal. De utbildade guiderna lyfter speciellt fram det möblemang som Carl Olof Cronstedt erhöll efter slaget vid Svensksund i juli år 1790. I sjöslaget mot den ryska kejserliga flottan ledde Konung Gustav III av Sverige och Carl Olof Cronstedt svenskarna till en avgörande seger. Stolarna har ben i form av små antika kolonner. Det finns även en gustaviansk säng av typen lit à la polonaise. Det genomgående i stilen är att eftersträva klassisk enkelhet med stramhet i formerna och ett allmänt bruk av antika dekorationer.


Första våningens salong med pompeijröda väggar. Foto: EAW 2020.
 

På första våningen finns en utställning om högreståndsfamiljen Bergbom. De bodde på Hertonäs gård från 1859 till tiden för Finlands självständighet. De två främsta kopplingarna till antiken som lyfts upp här finns i förmaket. Den finländska fotografen Signe Brander besökte Hertonäs gård år 1911. Hon dokumenterade hur det såg ut i rummet vid den här tiden. Förmaket restaurerades år 1997. Sedan dess är inredningen så mycket som möjligt återställd till hur det såg ut under Bergboms tid år 1911. Väggarna har den pompejanska röda färg från början av 1900-talet. Färgen syftar på den röda färg med orange ton som fanns i husen i Pompeji före vulkanutbrottet. I förmaket finns två joniska kolonner av trä med utseende av kolonner i antikens Grekland och Romarriket. I rummet bredvid med gröna väggar finns två doriska kolonner.


Det ena lusthuset finns i barockparken och är till stilen nyklassicistiskt. Byggt på 1810-talet. Foto: SOV.
 

På Hertonäs gårds område finns två stilenliga parker. Den ena representerar barockens trädgårdskonst med inspiration från antiken. Vurmen för tidsperioden hade uppstått redan under renässansen i Italien. Det representativa är genomgående geometriska former och symmetriska mönster. Dygderna från antiken skulle framföras i trädgården. Den franska barockträdgården representerade både makt och dominans. Carl Olof Cronstedt anlade parken på 1810-talet. Det är möjligt att det är han som bredvid barockträdgården anlade även den fortfarande existerande engelska parken. I parkerna finns två lusthus. I barockträdgården är lusthuset rektangulärt medan ett åttkantigt lusthus finns i den engelska parken. De två lusthusen är i empirestil. De anses vara ritade av den tyske arkitekten Carl Ludvig Engel.

Källor:
Plinius den yngre (Gaius Plinius Caecilius Secundus), Letters and Panegyricus, vol. I, latinsk text med engelsk översättning av Betty Radice, Loeb Classical Library, Cambridge, Mass. och London 1972 (urspr. 1969).

Litteratur:
Sigbritt Backman, Hertonäs gård - från säterier till museum, SOV, Helsingfors 2016.
Christina Bäcksbacka, Viceamiral Carl Olof Cronstedts hem, Helsingfors 1995.
Erik Lönnroth, Den stora rollen: Kung Gustaf III spelad av honom själv, Norstedts, Stockholm 1986.
Elisabeth Mansén, Sveriges historia vol. 5, 1721–1830, Norstedts, Stockholm 2011.
Signums svenska kulturhistoria, vol. 5: Gustavianska tiden, Jacob Christensson (red.), Signum, Stockholm 2007.

Ralf Palmgren