Gratis inträde med Museikortet!
Följ oss på Youtube!

Vår adress: Borgbyggarvägen 12, 00810 Helsingfors.
Tfn: 040-1526185
E-post: hertonasgard (at) gmail.com

Eller ta kontakt via formuläret nedan! Tack på förhand!

Skriv siffran 3 med bokstäver:

Blogginlägg

Thorvaldsenin museo

Mikään kokoelmista ja niiden kuvista, joita olen luetteloinut, ei ole ollut niin ainutlaatuinen kuin kokoelma matkakuvista, joita on otettu ympäri Eurooppaa. Valokuva-albumi lukolla, joka oli Helene Bergbomin (os. Gripenberg) omistama, on täynnä valokuvia erilaisista paikoista Norjasta, Tanskasta, Saksasta, Ranskasta (Louvresta) ja Ruotsista 1800-luvun loppu puollella. Suurin osa kuvista on otettu Norjassa, ja kuvat esittävät erilaisia rakennuksia Oslossa (silloin Kristiania), sauvakirkkoja ja kauniita maisema kuvia. Mutta albumin kiinnostavimmat valokuvat olivat Thorvaldsenin museosta Kööpenhaminassa, Tanskassa. Lue lisää alla!Läs mera »
Karl Heikkilä
19.11.2021 kl. 12:14

Thorvaldsen Museum

Of all the collections that I have catalogued, none of them has been as unique as a collection of pictures taken across Europe. In a photo album with a lock, which belonged to Helene Bergbom (née Gripenberg), there are many photos taken from different places in Norway, Denmark, Germany, France (the Louvre) and Sweden at the end of the 19th century. Most of the photos are taken in Norway and the photos depicts different buildings in Oslo (back then known as Christiania), a stave church and beautiful landscape shots. But the most interesting photos of the album was from Thorvaldsen Museum in Copenhagen, Denmark. Read more down below!Läs mera »
Karl Heikkilä
19.11.2021 kl. 12:05

Thorvaldsens museum

Av alla samlingar jag har katalogiserat har ingen av dem varit så unik som en samling av resebilder tagna runtom i Europa. I ett fotoalbum med lås, som har tillhört Helene Bergbom (f. Gripenberg), finns det mycket med foton från olika platser i Norge, Danmark, Tyskland, Frankrike (Louvren) och Sverige på slutet av 1800-talet. De flesta var tagna i Norge och i fotona kan man se olika byggnader i Oslo (på den tiden Kristiania), en stavkyrka och fina landskapsfoton. Men albumets intressantaste foton var från Thorvaldsens museum i Köpenhamn, Danmark. Läs mera nedan!Läs mera »
Karl Heikkilä
19.11.2021 kl. 11:55

Tankar om en hållbar framtid

Under de senaste åren har man inom museibranschen funderat på hur man kan understöda utvecklingen av ett hållbart samhället och en hållbar framtid. Hertonäs gårds museum har under de senaste åren på flera vis gått med i trenden och vi strävar ytterligare att arbeta för att främja så kallade gröna värden. Temat diskuterades senast på bland annat en internationell kongress anordnad av ICOM och på ett inhemskt seminarium anordnat av Helsingfors stadsmuseum. Fastän vi är ett litet museum har vi olika metoder och strategier för detta. Läs mer nedan!Läs mera »
Eva Ahl-Waris
15.10.2021 kl. 14:46

Ajatuksia kestävästä kehityksestä

Viimeisten vuosien aikana museoalalla on mietitty, miten voisi kannustaa kestävän kehityksen edistämistä yhteiskunnassa ja tulevaisuudessa. Herttoniemen kartanon museo on viime vuosina monin tavoin osallistunut tähän ja tavoitteenamme on edelleen työskennelle niin kutsuttujen kestävien arvojen edistämiseksi. Teemaa käsiteltiin viimeksi muun muassa kansainvälisessä konferenssissa, jonka ICOM järjesti sekä kotimaisessa Helsingin kaupunginmuseon järjestämässä seminaarissa. Siitä huolimatta, että museomme on pieni meillä on kuitenkin eri metodeja ja strategioita kehittämistä varten. Lue lisää alla! Läs mera »
Eva Ahl-Waris
15.10.2021 kl. 14:41

Some Thoughts on a Sustainable Future

During the last few years there has been discussions about how to support the environmental movement and a sustainable future in museums. Hertonäs Manor Museum has worked with this for a few years now and we strive to develop so called green values. This was recently discussed at an international congress arranged by ICOM and at a local seminar arranged by Helsinki City Museum. A small museum like ours still has many aims to support the development. Read more below! Läs mera »
Eva Ahl-Waris
15.10.2021 kl. 14:24

Avträdet på Knusbacka allmogemuseum

Knusbacka är en gammal bondgård med anor från den svenska tiden på 1700-talet. Gården förflyttades från Box i Sibbo till Hertonäs gård och dess museiområde i östra Helsingfors under 1920-talet. På Knusbackas gårdsplan finns även ett gammalt avträde. Det brukar Hertonäs gårds museums guider visa besökarna i samband med den historiska rundvandringen på Hertonäs gård och Knusbacka museigård. Guidningen ordnas under säsongstid från början av maj till slutet av september på söndagar klockan 14 till 15. Guiderna visar museigården och avträdet även som avslutning för guidningar för extra beställda grupper. Vad är det som gör ett gammalt avträde intressant? Hur förhöll man sig till avföring i det gamla bondesamhället? Hade avträdena någon annan funktion under den tid då de flesta var bosatta på gårdar på landsbygden? Läs mer nedan.Läs mera »
Ralf Palmgren
19.09.2021 kl. 08:41

Knusbackan museotilalla oleva ulkokäymälä

Knusbacka on vanha maatila, joka on peräisin Ruotsin ajalta, 1700-luvulta. Tila siirrettiin Sipoon Boxista Herttoniemen kartanolle ja nykyiselle paikalleen Itä-Helsinkiin 1920-luvulla. Knusbackan rakennuksiin kuuluu myös vanha ulkokäymälä. Herttoniemen kartanon museon oppaat esittelevät sitä kävijöille Herttoniemen kartanon ja Knusbackan museotilan aluetta kiertävän historiallisen opastuksen aikana. Opastus järjestetään sesonkiaikaan toukokuun alusta syyskuun loppuun sunnuntaisin klo 14-15. Lisäksi oppaat esittelevät museomaatilaa ja ulkokäymälää tilattujen opastuskierrosten päätteeksi. Mikä tekee vanhasta ulkokäymälästä kiinnostavan? Miten vanhassa maalaisyhteisössä suhtauduttiin ulosteisiin? Oliko käymälöillä jokin toinen funktio siihen aikaan, kun useimmat ihmiset asuivat maaseudun tiloilla? Lue lisää alla.Läs mera »
Ralf Palmgren
19.09.2021 kl. 08:34

The Outhouse at Knusbacka Farmstead

Knusbacka is an old farmstead from the era of Swedish rule in the 18th century. The farmstead has been moved from Box in Sipoo to Hertonäs manor and its surroundings in eastern Helsinki during the 1920s. An old outhouse is also remaining on Knusbacka’s yard. The guides at Hertonäs Manor Museum usually present it to the public during the guided tours at Hertonäs manor and Knusbacka farmstead. Guided tours are arranged on Sundays at 2 to 3 PM from May to September. The guides also present the farmstead and the outdoor toilet for booked groups. What makes an old outdoor toilet interesting? How did people relate to excrement in the old peasant society? Did the outdoor toilets have other functions during an era when most people lived on rural farms? Read more below.Läs mera »
Ralf Palmgren
19.09.2021 kl. 08:26

Fotograferandet på Hertonäs gård

Fotografins historia är fylld av multipla uppfinnare och upptäckter, som tillsammans skapat den typ av fotografi vi har idag. Under första hälften av 1800-talet gjordes de flesta genombrott som möjliggjorde fotografering. Olika kemiska preparat, material och komponenter utvecklades för framkallning, och fotograferandet blev snabbt mycket populärt. Också herrskapet på Hertonäs gård och deras släktingar lät fotografera sig. Det finns bl. a. flera stiliga visitkortsfotografier i Hertonäs gårds museums samlingar. Läs mer nedan!Läs mera »
Ida Karlgren
08.09.2021 kl. 18:19

Männen bakom fasaderna på Hertonäs gårds byggnader

01.08.2020 kl. 11:20
Hertonäs gårds byggnader i nyklassicistisk stil har ritats av två berömda arkitekter på 1800-talet, Pehr Granstedt och Carl Ludvig Engel. Vilka var dessa män, och vilka andra berömda byggnader har de skapat? Läs mer nedan!

P. Granstedt

Löjtnanten och arkitekten Pehr Granstedt (1764–1828) var född i Karlskrona i Sverige. Han tjänstgjorde inom militären och var konduktör vid Fortifikationsverket. Sedan 1790-talet tjänstgjorde han främst i anknytning till fortifikationsbygget på Hangö udd och verkade senare på Sveaborg och slutligen i Helsingfors. Granstedt tillfångatogs av ryska armén under Finska kriget 1808 och han arbetade i Kuopio från och med år 1810. Granstedt stannade kvar i Finland för att arbeta som civilarkitekt. År 1814 slog han sig ner med sin familj i Helsingfors och han utnämndes till stadsingenjör år 1818. Granstedt blev en av de mest produktiva arkitekterna för planeringen av nyklassicistiska stenhus i Helsingfors. Han ritade flera hus längs med Norra Esplanaden, t. ex. Heidenstrauchs palats på Norra Esplanaden 1, som numera är Presidentens slott, samt Goveniuska huset / Hotell Kleineh (1819) vid hörnet av Unionsgatan, Uschakoffska huset på Norra Esplanaden 19 (1815) och Norra Esplanaden 5 (Lampaska huset, 1817).


Hertonäs gårds karaktärsbyggnad är ritad av Pehr Granstedt år 1815. SOV.

Förutom hus i Helsingfors gjorde Granstedt även ritningarna till Rilax gårds huvudbyggnader (1806), Stenhuset i Fiskars bruk (med Charles Bassi och C. L. Engel, 1815–18) och planen för en ombyggnad av Hertonäs gårds Brännhus till ny karaktärsbyggnad i nyklassicistisk stil år 1815. Granstedt har även ritat Carl Olof Cronstedts gravkapell (1820) som ligger vid Helsinge kyrka S:t Lars i nuvarande Vanda. Kapellet är även designat i samma, nyklassicistiska stil som Granstedts övriga produktion. Hans son Anders Fredrik Granstedt (1800–1849) blev också arkitekt och verkade i Helsingfors. Anders Fredrik ritade till exempel stenhuset på Norra Esplanaden 7, som sedermera fått en ny fasad på 1900-talet. Här verkar numera Svenska ambassaden.


Stenhuset i Fiskars enligt Pehr Granstedts design år 1815. Aalto-universitetets arkiv.


Stenhuset i Fiskars. Det förverkligade huset ser en aning annorlunda ut med doriska pelare etc. Foto: EAW 2014.

C. L. Engel

Både far och son Granstedt samarbetade med arkitekt Carl Ludvig Engel (1778–1840). Engel föddes och utbildade sig i Berlin, men verkade sedan som stadsarkitekt i Reval (Tallinn) och som privatarkitekt i S:t Petersburg. Härifrån kallades han till Helsingfors år 1816 av Nybyggnadskommittén för att skapa en ny monumental huvudstad åt det unga storfurstendömet Finland. År 1824 utnämndes han till chef för intendentkontoret i Finland. Engel med familj slog sig ner i staden i ett trähus på Bulevarden. En av hans söner, Carl Alexander (1818–1843), blev även arkitekt till utbildningen.


Carl Ludvig Engel, målning av Johan Erik Lindh. Wikimedia commons.

Engel är troligen mest berömd för de nyklassistiska byggnaderna i Helsingfors centrum: Universitetet, Storkyrkan / Domkyrkan (Nikolajkyrkan), Senatshuset, Nationalbiblioteket och Lappvikens sjukhus samt kasernerna på Skatudden och Societetshuset / Stadshuset (1833). Engel planerade i likhet med Granstedt även ett antal herrgårdar och privata hus såsom Sundmanska huset (1817, Södra kajen 16), som fortfarande finns kvar. Engel designade under sin yrkeskarriär även ett antal kyrkor, sjukhus och fängelser runt om i Finland. Engel skapade också stadsplaner för flera städer.


Plan från år 1841 över Helsingfors monumentala byggnader, ritade av C. L. Engel. Wasenius & Welin, Helsingfors stadsmuseum.

De två lusthusen i Hertonäs gårds park är sannolikt planerade av Engel. Det ena är fyrkantigt och placerat i barockträdgården medan det andra är oktagonalt och finns i den engelska parken. Originalritningen för två lusthus är odaterad och har heller ingen platsinformation, men den donerades nämligen av John Bergbom till Finska Konstföreningen. Bergbom ägde Hertonäs gård i slutet av 1800-talet fram till sin död år 1917, så det är sannolikt att planen avser just de lusthus som byggdes i herrgårdens parker. Engel planerade även bland annat handlanden Johan Sederholms (1722–1805) gravkapell i Gamla kyrkans park. Sederholm hade ägt Hertonäs gård på 1700-talet.


Engels ritningar till två lusthus samt en obelisk. Det är med all sannolikhet frågan om planerna till de två lusthusen i Hertonäs gårds park. Obelisken förverkligades aldrig. Statens konstmuseum.


Kvadratiskt lusthus i Hertonäs gårds park. Troligen designat av Engel. SOV.


Oktagonalt lusthus i Hertonäs gårds park. Troligen designat av Engel. SOV.

Läs mer i:
Backman, Sigbritt 2016: Hertonäs gård – från säterier till museum. SOV: Helsingfors.
C. L. Engel – Koti Helsingissä, sydän Berliinissä / Hemmet i Helsingfors, hjärtat i Berlin. Schildts: s.a.
Relas, Jukka 2013: Valta, tyyli ja tilat. Keisarien ja presidenttien residenssi Helsingissä 1837–1940. Suomen muinaismuistoyhdistys: Helsinki.

Eva Ahl-Waris