Gratis inträde med Museikortet!
Följ oss på Youtube!

Vår adress: Borgbyggarvägen 12, 00810 Helsingfors.
Tfn: 040-1526185
E-post: hertonasgard (at) gmail.com

Eller ta kontakt via formuläret nedan! Tack på förhand!

Skriv siffran 4 med bokstäver:

Blogginlägg

Topelius & Tarinalyhty (Storylantern) - Classical Tales in a New Setting

#Tarinalyhty (Storylantern) produced a public artwork and mobile game in the park of Hertonäs Manor Museum in 2019-20. This year we continued the co-operation and produced a storytelling project presenting famous stories written by Zachris Topelius. In April and May we worked with students in drama at Snellman-korkeakoulu that created tours in Swedish and Finnish in the park for pupils from the local schools. Read more below!Läs mera »
Eva Ahl-Waris
idag kl. 08:55

Topelius & Tarinalyhty (Sagolyktan) - klassiska sagor i ny inramning

#Tarinalyhty (Sagolyktan) producerade ett publikt konstverk med ett mobilt spel i Hertonäs gårds museums park år 2019-20. I år var det dags att återuppta samarbetet, vilket utmynnade i ett sagoteringsprojekt med topelianskt tema. I april-maj samarbetade vi med Snellman-högskolans dramalinje och höll turer i parken för lokala skolelever på finska och svenska. Läs mer nedan!Läs mera »
Eva Ahl-Waris
idag kl. 08:55

Topelius & Tarinalyhty - klassiset sadut uusin kuosin

#Tarinalyhty tuotti Herttoniemen kartanon museon puistoon yleisöteoksen ja mobiilipelin producerade v. 2019-20. Tänä vuonna halusimme jatkaa yhteistyötä ja tuotettiin satuprojekti Topelius-teemalla. Huhti-toukokuussa teimme yhteistyötä Snellman-korkeakoulun draamalinjan kanssa, ja kierroksia vedettiin puistossa suomeksi ja ruotsiksi paikallisille koululaisille. Lue lisää alla! Läs mera »
Eva Ahl-Waris
idag kl. 08:55

Statyn Alexander II i Helsingfors

Efter Borgå lantdag år 1809 hade ständerna i Finland inte sammankallats på 54 år. Kejsare och Självhärskare Alexander II över hela Ryssland var även Storfurste av Finland. Han sammankallade ständerna i Finland till en lantdag i Helsingfors år 1863. Kejsaren öppnade själv högtidligt lantdagen med ett tal den 18 september 1863. Talet och året 1863 har avbildats på statyn Alexander II på Senatstorget. På lantdagen beslöts att de finländska lagarna och förordningarna från och med nu skulle bestämmas i Finland. Lantdagen började även sammanträda regelbundet. Kejsaren behöll dock rätten att själv ändra på grundlagen vid behov. Geheimerådet Gabriel Anton Cronstedt och dennes bror senatorn i ekonomiedepartementet Carl Olof Cronstedt var med på lantdagen. Ytterligare information om denna tid finns på Hertonäs gård. Läs mer nedan!Läs mera »
Ralf Palmgren
29.04.2021 kl. 08:23

Aleksanteri II:n patsas Helsingissä

Suomen säädyt eivät kokoontuneet 54:ään vuoteen vuoden 1809 Porvoon maapäivien jälkeen. Koko Venäjänmaan Keisari ja Itsevaltias Aleksanteri II oli myös Suomen Suuriruhtinas. Hän kutsui Suomen säädyt koolle valtiopäiville Helsinkiin vuonna 1863. Keisari avasi henkilökohtaisesti valtiopäivät juhlallisesti puheellaan 18. syyskuuta 1863. Puhe ja vuosiluku 1863 on kuvattu Aleksanteri II:n patsaassa Senaatintorilla. Valtiopäivät päättivät, että Suomen laeista ja säädöksistä tulisi tästä lähtien päättää kotimaassa. Valtiopäivät kutsuttiin koolle tasaisin väliajoin. Keisari piti kuitenkin kiinni oikeuksistaan muuttaa perustuslakia tarpeen vaatiessa. Salaneuvos Gabriel Anton Cronstedt ja hänen veljensä, talousministeriön senaattori Carl Olof Cronstedt, osallistuivat valtiopäiviin. Lisätietoa tästä ajasta löytyy Herttoniemen kartanosta. Lue lisää alla!Läs mera »
Ralf Palmgren
29.04.2021 kl. 08:14

A Monument in Helsinki Commemorating Alexander II

After the assembly of the land in Porvoo in 1809 the estates of Finland had not been called for to meet in 54 years. The Supreme Emperor Alexander II of Russia was also Grand Duke of Finland. He summoned the estates to a new assembly in Helsinki in 1863. The emperor himself opened the meeting solemnly with a speech 18th September 1863. The speech and the year 1863 are visible on the monument commemorating Alexander II in the Senate Square. At the assembly, the Finnish estates decided that new laws and decrees should be legislated in Finland. The land assembly began to meet regularly. The emperor kept the right of veto for himself regarding the Finnish constitution. Privy councillor Gabriel Anton Cronstedt and his brother, the senator of the economic department Carl Olof Cronstedt, attended the land assembly. More information about this period can be found at Hertonäs manor. Read more below!Läs mera »
Ralf Palmgren
29.04.2021 kl. 08:46

Väderkvarnen från Täktom - ett landmärke för vårt museiområde

Väderkvarnen i trä på Hertonäs gårds museums område står ståtligt synlig mot den livligt trafikerade Borgbyggarvägen i Hertonäs. Väderkvarnen har flyttats hit från Täktom år 1922, då man också beslöt börja flytta byggnaderna från Knusbacka till området från Box i Sibbo. Läs mer nedan!Läs mera »
Eva Ahl-Waris
09.04.2021 kl. 19:50

Tuulimylly Täktomista - museoalueemme maamerkki

Herttoniemen kartanon museon alueella oleva puinen tuulimylly seisoo komeasti näköetäisyydessä läheiseltä vilkkaalta  Linnanrakentajantieltä Herttoniemessä. Tuulimylly on siirretty tänne Täktomista vuonna 1922, jolloin päätettiin siirtää myös Knusbackan rakennukset tänne Sipoon Boxista. Lue lisää alla! Läs mera »
Eva Ahl-Waris
09.04.2021 kl. 19:46

The windmill from Täktom - One of the Symbols for our Museum

The wooden windmill at Hertonäs Manor Museum’s area is impressively visible next to the lively road Linnanrakentajantie in Herttoniemi. The windmill was moved here from Täktom in 1922, at the same time when it was decided to start moving the buildings from Knusbacka in Box in Sipoo here too. Read more below! Läs mera »
Eva Ahl-Waris
09.04.2021 kl. 19:26

Punschbål - skål!

Officerare och viceamiraler, borgare och herrgårdsägare - samt modernt museifolk - har något gemensamt sedan 1700-talet: de har gillat och avnjutit punsch. I Hertonäs gårds museums samlingar finns flera föremål som anknyter till denna guldgula alkoholdryck som nådde vårt land tack vare den globala handeln. Till exempel viceamiral Cronstedts föremål vittnar om att denna dryck var populär i slutet av 1700-talet och början av 1800-talet. Läs mer nedan! Läs mera »
Eva Ahl-Waris
28.03.2021 kl. 19:12

Morotskaka, Cajsa Wargs kokbok och Hertonäs gård

26.09.2020 kl. 08:52
Hertonäs gårds värdinnas, Beata Sofia Wrangels, utgiftsböcker från 1820-talet finns bevarade. På basis av dem är det möjligt att gissa vad herrskapet åt och konsumerade. Möjligen kände Beata Sofia också till Cajsa Wargs recept, som hade blivit mycket populära efter att hennes kokbok utgavs på 1700-talet. Kanske man också åt morotskaka på Hertonäs gård? Läs mer nedan!

Beatha Sophia Wrangel (1762–1840) var en av de långvariga ägarna av Hertonäs gård och hade i egenskap av hustru ansvar för hushållet. Hennes äktenskap med Carl Olof Cronstedt varade mellan 1794–1820 och resulterade i tre barn. Adelsdamerna uppfostrades till att fullfölja de ideal som ställdes på dem bl.a. kunskaper i franska och att sköta hushållet. I ståndssamhället fungerade adelsdamerna som släktens representanter både på makens och på faderns sida.


Beata Sofia Wrangels utgiftsbok från 1820-talet. Foto: SOV.

1700-talet och början av 1800-talet markerade en period med ökande matutbud. Början av 1800-talet innebar ur en kulinarisk synpunkt i Sverige att nya matställen öppnade av vilka de mest noterbara var caféerna. Serveringen kunde variera mycket beroende på tillställning. I vinkällarna använde man sig ofta av serveringssättet à la française. Det innebar att serveringssystemet indelades i flera omgångar. En festmåltid innebar att man på en vinkällare kunde servera tre till fyra omgångar med t. o. m. 40 rätter per omgång. En rätt under den här tidsperioden kan dock inte jämföras med en modern maträtt eller med våra nuvarande tallriksmodeller. Under 1700-talet var en rätt detsamma som t. ex. enbart potatismos medan man nuförtiden serverar mat med tillbehör.

Anna Christina (Cajsa) Warg (1703–1769) är en av de mest internationellt kända författarna inom matlagningen i Sverige. Det avspeglas också i det faktum att boken utkom i flera upplagor i Sverige men trycktes också på tyska, finska och estniska. Till skillnad från hur vi nu tillreder mat var det fortfarande den öppna hällen som gällde under Wargs tid. Det gör det svårare att direkt försöka tillämpa Wargs recept i ett modernt kök. En av orsakerna till varför kokboken Hjelpreda i Hushållningen för Unga Fruentimber (1755) började minska i popularitet var förändringarna inom matlagningen då man började övergå till nyare metoder där man tillämpade ugn och vedspis i köket. Wargs kokbok var dock långlivad och den sista upplagan kom ut under 1820-talet.


Cajsa Wargs kokbok från år 1755. Foto: Wikipedia.

Beata Sofia Wrangels utgiftsbok mellan åren 1824–1829 är bevarad och utgående ifrån den kan vi fastslå de produkter som användes vid Hertonäs gård under dessa år. Bland frukterna och grönsakerna kan vi notera exempelvis äpplen, apelsiner, gurka och sallad. Produkter, plats och mat varierade under den här tiden. Vintern tillbringades i Helsingfors och då använde man exempelvis fikon medan man under maj månad åt exempelvis struvor. I grevinnans hushåll kunde mycket väl ha serverats till exempel en morotkaka i den stil som återfinns i Cajsa Wargs kokbok.

Morotskaka i 1700-talsstil

Receptet är taget från 1770 års upplaga av Cajsa Wargs kokbok som finns tillgängligt i digitalt format via Alvin:

https://www.alvin-portal.org/alvin/view.jsf?pid=alvin-record:93035

http://www.alvin-portal.org/alvin/attachment/document/alvin-record:93035/ATTACHMENT-0743.pdf

Morötter kokas helt miuka, sedan skalas de och rifvas på et refjärn, då all saften vrides väl utur dem igenom en serviette; af de utvridna morötterne tages då 20 lod, 12 lod mandlar, 12 stycken bittermandlar, som stötas väl fina, 12 lod rifvit och sicktat såcker, 12 lod färskt smör, som smältes och ifråntages saltet, sex skedblad för grädda, hvilket alt röres väl tilhopa: sedan giöres en deg i formen och föreskrefna smet slås deruti, och gräddas med långsam värma. Denna kaka tål länge at bakas. Den som behagar kan slå tvänne äggegulor til, och röres då något mera; men äggen kunna och slutas ute.

20 lod morötter=265,6g
12 lod mandlar=159,36g
12 stycken bittermandlar
12 lod socker=159,36g
12 lod smör=159,36g
6 skedblad (matskedar) grädde
Tvänne äggulor=Två äggulor


Morotskaksdeg påväg. Foto: TH.

Det är viktigt att notera att det är svårt att replikera med modern köksutrustning Wargs recept. Några av de viktigaste förändringarna var det att notera att bittermandel felaktigt tillagad kan vara farligt för konsumenten eftersom den kan innehålla en kärna av amygdalin vilket kan utvecklas till cyanid. Ugnen fungerar dock som ett effektivt verktyg i det här fallet och man ska vara noggrann med fördunstningen. Den andra stora förändringen var användandet av smördeg på bottnet istället för att använda det ursprungliga kakreceptet vilket innebär att bara fyllningen får ses som ett försök att replikera Cajsa Wargs morotskaka. 

Fyllningen var relativt enkel att tillreda. Bittermandlarna ersattes med en större sats mandlar med sammanlagt 200g krossade mandlar. Allting blandades ihop och vi avrundade allt till 160g respektive 270 g. Äggulorna är tillägg som absolut lönar sig i den här blandningen, eftersom det ger den en fastare konsistens. Nästa stora utmaning var hur lång tid kakan skulle vara i ugnen. En tid på 40–50 minuter är att rekommendera och efter det började den vara färdig. Vätskebildningen var dock ordentlig så jag skulle rekommendera att man använder en form med högre kanter än vad som användes på bilden. Ugnens temperatur varierade vi hade den först på 175 grader för att halvvägs ändra det till 160 grader. 

Kakan blir godare om den får stå en tid och fick ett bra mottagande bland de som smakade på den.

De viktigaste förändringarna

Färdig smördeg
200 gram krossade mandlar
Bittermandelolja - några droppar
Ugnen 175 grader (25 min) och 160 grader (20 min).


Kakan är klar! Foto: TH.

Litteratur:
(EAW, Ralf P., Daniela F., Cecilia G., Astrid N.), 2020:  Kvinnohistorisk_guidning_Hertonäs.pdf, opubl.
Backman, Sigbritt 2016: Hertonäs gård – från säterier till museum. SOV: Helsingfors.
Ilmakunnas, Johanna 2012 (finsk originalupplaga 2009): Ett ståndsmässigt liv: Familjen von Fersens livsstil på 1700-talet.
Jönsson, Håkan & Tellström, Richard 2018: Från krog till krog: Svenskt uteätande under 700 år.
Sjöberg, Maria: Anna Christina (Cajsa) Warg, www.skbl.se/sv/artikel/AnnaChristinaWarg, Svenskt kvinnobiografiskt lexikon, hämtad 2020-09-13, ursprungligen publicerad 2018. 
Aleksandra Strzelichowska, Celebrity chefs of the past: Meet the women who taught Europe to cook, https://blog.europeana.eu/2020/03/meet-the-women-who-taught-europe-to-cook/ hämtad 13.9.2020, ursprungligen publicerad 2020. 
Suomen maatalouden historia I - perinteisen maatalouden aika – noin vuoteen 1870. Toim. Viljo Rasila, Eino Jutikkala & Anneli Mäkelä-Alitalo, 2003.
Ted Hellstén