Gratis inträde med Museikortet!
Följ oss på Youtube!

Vår adress: Borgbyggarvägen 12, 00810 Helsingfors.
Tfn: 040-1526185
E-post: hertonasgard (at) gmail.com

Eller ta kontakt via formuläret nedan! Tack på förhand!

Skriv siffran 3 med bokstäver:

Blogginlägg

Väderkvarnen från Täktom - ett landmärke för vårt museiområde

Väderkvarnen i trä på Hertonäs gårds museums område står ståtligt synlig mot den livligt trafikerade Borgbyggarvägen i Hertonäs. Väderkvarnen har flyttats hit från Täktom år 1922, då man också beslöt börja flytta byggnaderna från Knusbacka till området från Box i Sibbo. Läs mer nedan!Läs mera »
Eva Ahl-Waris
09.04.2021 kl. 19:50

Tuulimylly Täktomista - museoalueemme maamerkki

Herttoniemen kartanon museon alueella oleva puinen tuulimylly seisoo komeasti näköetäisyydessä läheiseltä vilkkaalta  Linnanrakentajantieltä Herttoniemessä. Tuulimylly on siirretty tänne Täktomista vuonna 1922, jolloin päätettiin siirtää myös Knusbackan rakennukset tänne Sipoon Boxista. Lue lisää alla! Läs mera »
Eva Ahl-Waris
09.04.2021 kl. 19:46

The windmill from Täktom - On of the Symbols for our Museum

The wooden windmill at Hertonäs Manor Museum’s area is impressively visible next to the lively road Linnanrakentajantie in Herttoniemi. The windmill was moved here from Täktom in 1922, at the same time when it was decided to start moving the buildings from Knusbacka in Box in Sipoo here too. Read more below! Läs mera »
Eva Ahl-Waris
09.04.2021 kl. 19:26

Punschbål - skål!

Officerare och viceamiraler, borgare och herrgårdsägare - samt modernt museifolk - har något gemensamt sedan 1700-talet: de har gillat och avnjutit punsch. I Hertonäs gårds museums samlingar finns flera föremål som anknyter till denna guldgula alkoholdryck som nådde vårt land tack vare den globala handeln. Till exempel viceamiral Cronstedts föremål vittnar om att denna dryck var populär i slutet av 1700-talet och början av 1800-talet. Läs mer nedan! Läs mera »
Eva Ahl-Waris
28.03.2021 kl. 19:12

Punssiboolia - ja skoolia!

Upseereilla ja vara-amiraaleilla, porvareilla ja kartanonomistajilla - sekä modernilla museoväellä - on jotain yhteistä 1700-luvulta lähtien: olemme kaikki nauttineet punssia. Herttoniemen kartanon museon kokoelmissa on lukuisia esineitä, jotka liittyvät tähän kullankeltaiseen alkoholijuomaan, joka saapui maahamme kansainvälisen kaupan välityksellä. Esimerkiksi vara-amiraali Cronstedtin esineistö kielii tämän juoman suosiosta 1700-luvun lopulla ja 1800-luvun alussa. Lue lisää alla! Läs mera »
Eva Ahl-Waris
28.03.2021 kl. 19:08

A Bowl of Punch - Cheers!

Officers and vice admirals, burgers and landowners - as well as the employees in modern museums - all have something in common since the 18th century: we all love the liquor punch. In the collections of Hertonäs manor museum many objects relate to this golden alcohol that reach our country via the global trade. For example several things owned by vice admiral Cronstedt tells about the popularity of this beverage in the late 18th century and early 19th century. Read more below! Läs mera »
Eva Ahl-Waris
28.03.2021 kl. 18:55

Ett medeltida kvinnoöde i Finland: “Margareta i Härtonäs”

I slutet av medeltiden fanns några frälsegods i Helsinge socken (kallad Helsinga vid denna tid), däribland i Hertonäs. Helsinge sockens område har sedermera blivit städerna Helsingfors och Vanda. Frälset kom senare att bilda den så kallade adeln. Bland idel män som kommer från Hertonäs nämns även ibland någon enstaka kvinna. Läs mer om “Margareta i Härtonäs” nedan! Läs mera »
Eva Ahl-Waris
08.03.2021 kl. 12:08

Keskiaikainen naiskohtalo Suomessa: “Härtönäsin Margareta”

Keskiajan lopulla Helsingin (siihen aikaan Helsingaksi kutsutussa) pitäjässä oli muutama rälssitila, muun muassa Herttoniemessä. Helsingin pitäjän alue on sittemmin jaettu nykyisten Helsingin ja Vantaan kaupunkien välillä. Rälssi muodosti myöhemmin niin kutsutun aatelin. Monen herttoniemestä peräisin olevan miehen ohessa muutama nainen mainitaan silloin tällöin. Lue lisää “Härtonäsin Margaretasta” alla! Läs mera »
Eva Ahl-Waris
08.03.2021 kl. 12:01

A Medieval Female Fate in Finland: “Margareta in Härtonäs”

In the late Middle Ages Helsinge (that was called Helsinga back then) parish held a few noble estates, in Herttoniemi among others. Helsinge parish has later been divided between the cities Helsinki and Vantaa. Beside many men that have come from Herttoniemi there also occur a few women. Read more about “Margareta in Härtonäs” below! Läs mera »
Eva Ahl-Waris
08.03.2021 kl. 11:40

Abraham Wetters väg finns i Hertonäs - vem var han?

Abraham Wetter (ca 1690-1737) föddes omkring år 1690 i Stockholm men kom att växa upp och verka i Helsingfors. Han var ägare till Hertonäs gård på 1730-talet och avancerade till borgmästare i Helsingfors under den svåra tiden av återuppbyggnad efter Stora ofreden (1700-21). Läs mer om honom nedan!Läs mera »
Eva Ahl-Waris
27.02.2021 kl. 17:56

Helene Gripenberg - från herrgårdsfru till donator

19.11.2020 kl. 09:23
En av Hertonäs gårds långvariga husfruar var Helene Gripenberg (1851-1932). Hon var född i Uleåborg och utbildad pianolärare från Smola-institutet i S:t Petersburg innan hon slog sig ner i Hertonäs. Hon levde länge, blev 81 år gammal, och strax innan inbördeskriget inleddes tvingades hon bevittna mordet på sin make. Helene Gripenberg testamenterade Hertonäs gård till dess nuvarande ägare, föreningen Svenska Odlingens Vänner i Helsinge r.f. Läs mer nedan!

Äktenskapet mellan Helene Gripenberg och John Bergbom varade i 35 år. Från denna tidsperiod ur hennes liv har vi få källor. Hennes memoarer, som hon skrev 1931, slutar med att hon i ett stycke nämner att hon återknöt kontakten med sin småkusin och sedan gifte sig med honom. “Dermed fick min verksamhet en annan riktning och mitt liv innehåll och värde.” Hon nämner också att John under deras äktenskap skämde bort henne och gjorde sitt bästa för att jämna vägen för henne efter att hon inträtt i det nya hushållet och blivit herrgårdsfru, en inte helt lätt uppgift som bl.a. krävde stark organisationsförmåga. Paret fick inte några barn, vilket betydde att Hertonäs gård saknade arvinge. Deras lösning på detta var att 1916 testamentera gården till föreningen Svenska Odlingens Vänner i Helsinge, som än idag förvaltar herrgården.


Helene Bergbom (f. Gripenberg, 1851-1932). Foto: SOV.

Helene somnade slutligen in 15 december 1932, men hennes man gick ett våldsamt öde till mötes femton år innan. 1917 var Finland en autonom del av det ryska kejsardömet och matbristen och de politiska oroligheterna hade vuxit sig stora i det pågående världskrigets spår. Arbetarrörelsen hade i Finland liksom i resten av Europa blivit en maktfaktor att räkna med, och klassmotsättningarna mellan arbetarna och deras sympatisörer, de röda, och de vita, som bestod av borgare och bönder, ökade. De två ryska revolutionerna år 1917 orsakade ännu mer instabilitet. Ett av offren under denna oroliga tid, som skulle leda till ett kort men förödande inbördeskrig mellan de röda och vita 27.01-15.05.1918, var Helenes man.


John Bergbom (1850-1917). Foto: SOV.

En novembermorgon satt det gamla paret och åt frukost på andra våningen då några beväpnade rödgardister bröt sig in i herrgården. En ordväxling mellan John och soldaterna slutade med att den gamla mannen sköts och föll ner död. Helene överlevde fysiskt oskadd, och benämnde händelsen endast som “det sista ohyggliga slaget” i sina memoarer. Uppgifterna om händelseförloppet den morgonen kommer istället från Helenes bror Lennart, som beskrivit det skedda i en minnesteckning över John 1931. Enligt honom ska John under ordväxlingen ha lagt händerna i fickorna på morgonrocken, vilket rödgardisterna skulle ha tolkat som att han hade ett vapen som han tänkte avfyra där. Detta fick dem då att skjuta mot honom och döda honom.

Efter mordet flyttade Helene bort från gården och tillbringade resten av sitt liv på Lotsgatan i Helsingfors. Hennes bror Lennart med fru och barn bodde i samma trappa och hon spenderade de sista åren av sitt liv omgiven av familjen. 

Källor:

Backman, Sigbritt: Hertonäs gård, från säterier till museum, Helsingfors 2016.
Bergbom, Helene: Minnen, Familjeupplaga, 1975. 
Morand-Löfving, Elisabeth: Kejserlig uppfostran, finländska flickors skolgång vid Smolna-institutet i S:t Petersburg, Helsingfors 2017.

Daniela Fougstedt