Gratis inträde med Museikortet!
Följ oss på Youtube!

Vår adress: Borgbyggarvägen 12, 00810 Helsingfors.
Tfn: 040-1526185
E-post: hertonasgard (at) gmail.com

Eller ta kontakt via formuläret nedan! Tack på förhand!

Skriv siffran 10 med bokstäver:

Blogginlägg

Vem är mannen som fått ge namn åt Petter Wetters park i Hertonäs?

Hertonäs gård har haft många ägare under seklens gång. Herrgårdens egentliga skapare är helsingforsborgaren Petter Wetter (1659-1741). Han var hemma från Växsjö i Sverige och bosatt i Stockholm, då han fick tjänsten som tullnär i Helsingfors år 1693. Här började hans karriär som framgångsrik borgare i den Östra rikshalvan. Läs mer nedan!Läs mera »
Eva Ahl-Waris
07.02.2021 kl. 10:42

Kuka on antanut nimensä Petter Wetterin puistolle Herttoniemessä?

Herttoniemen kartanolla on ollut monta omistajaa vuosisatojen aikana. Kartanon varsinainen luoja oli helsinkiläisporvari Petter Wetter (1659-1741). Hän oli kotoisin Ruotsin Växsjöstä ja asui Tukholmassa saadessaan meritullinhoitajan viran Helsingissä vuonna 1693. Hänen uransa menestyksekkäänä porvarina alkoi näin ollen valtakunnan itäosassa. Lue lisää alla!Läs mera »
Eva Ahl-Waris
07.02.2021 kl. 10:38

Who is the Man behind the Petter Wetter Park in Herttoniemi?

Hertonäs Manor has had many owners during the centuries. The original creator of the manor was Petter Wetter (1659-1741), a burgher in Helsinki. He was born in Växsjö in Sweden and lived in Stockholm when he got the position as customs officer in Helsinki in 1693.Now his career as a burgher started in the eastern part of the Swedish realm. Read more below!Läs mera »
Eva Ahl-Waris
07.02.2021 kl. 10:32

Den ljusnande framtiden är… både analog och digital?

År 2021 har börjat med fortsatta virusrestriktioner, men inom museibranschen vill man ändå se optimistiskt på framtiden. Museerna har lärt sig att bli mer digitala, men man hoppas även att kunna genomföra evenemang och program in situ. Ett museum existerar genom sina samlingar - men också helt väsentligt genom att lokalsamhället ställer frågor om sin historia som museerna har svar på. Läs med om Hertonäs gårds museums planer för år 2021 nedan!Läs mera »
Eva Ahl-Waris
25.01.2021 kl. 15:53

Valoisa tulevaisuus on… sekä analoginen että digitaalinen?

Vuosi 2021 on alkanut jatkuvilla virusrajoituksilla, mutta museoalalla halutaan silti katsoa positiivisesti tulevaan. Museot ovat oppinnet digitaalisemmiksi, mutta toivotaan, että voidaan toteuttaa tapahtumia ja ohjelmaa myös paikan päällä. Museo on olemassa kokoelmiensa kautta - mutta lisäksi siten, että museoissa vastataan paikallisyhteisön esittämiin kysymyksiin. Lue lisää Herttoniemen kartanon museon suunnitelmista vuodelle 2021 ohessa! Läs mera »
Eva Ahl-Waris
25.01.2021 kl. 15:44

The Bright Future is… both Analogous and Digital?

The year 2021 has started with restrictions due to covid-19, but in the field of museums one has started to view the future with optimism none the less. The museums have learnt to be more digital during the past year, but events in situ are also on the menu if all goes well. A museum exists through its collections, but it also belongs to the local community that asks questions about its past that the museums try to answer. Read more about our plans at Hertonäs Manor Museum in 2021 below! Läs mera »
Eva Ahl-Waris
25.01.2021 kl. 15:33

Digitala framsteg i pandemins fotspår år 2020

År 2020 kom att bli det mest märkliga året hittills under detta sekel. Covid-19-pandemin har satt världen på knä, och inte minst bland annat restaurang- och kulturbranschen. Hertonäs gårds museum har dock haft en hel del på gång trots alla utmaningar. Läs mer nedan! Läs mera »
Eva Ahl-Waris
09.01.2021 kl. 18:26

Digitaaliset askeleet pandemian aikana vuonna 2020

Vuodesta 2020 tuli merkillisin vuosi tällä vuosisadalla tähän mennessä. Pandemia on saanut maailman polivilleen ja etenkin kulttuuri- ja ravintola-alan. Herttoniemen kartanon museo on tosin voinut toimia kaikista haasteista huolimatta. Lue lisää alla! Läs mera »
Eva Ahl-Waris
09.01.2021 kl. 18:11

Digital Steps due to the Pandemic in 2020

The year 2020 was the weirdest one yet in this century. The treath of a new pandemic had been hovering over us for a while already and now it became a fact: Covid-19 has had the world on its knees, not the least the restaurants and cultural institutions. Hertonäs Manor Museum has still managed to be busy and faced the difficulties. Read more below! Läs mera »
Eva Ahl-Waris
09.01.2021 kl. 17:56

Helena Gripenbergs ungdom - från finsk fröken vid Smolna-institutet till husfru på Hertonäs gård

En av de allra intressantaste personerna som levt på Hertonäs gård måste vara Helene Gustava Bergbom, född Gripenberg (1851-1932). Hon var den sista frun på Hertonäs gård, en högutbildad, musikalisk, kosmopolitisk kvinna som talade fyra språk flytande. Hon gifte sig senare med John Bergbom och blev husfru på Hertonäs gård. Läs mer nedan!Läs mera »
Daniela Fougstedt
06.12.2020 kl. 10:35

Helena Gripenbergs ungdom - från finsk fröken vid Smolna-institutet till husfru på Hertonäs gård

06.12.2020 kl. 10:35
En av de allra intressantaste personerna som levt på Hertonäs gård måste vara Helene Gustava Bergbom, född Gripenberg (1851-1932). Hon var den sista frun på Hertonäs gård, en högutbildad, musikalisk, kosmopolitisk kvinna som talade fyra språk flytande. Hon gifte sig senare med John Bergbom och blev husfru på Hertonäs gård. Läs mer nedan!

Helene Gripenberg föddes 12 mars 1851 i Uleåborg. Modern Margareta Frosterus var hemmafru och fadern Gustaf Gripenberg kammarråd. Hon och hennes fyra syskon blev moderlösa då Margareta avled i lungsot när Helene blott var fem år gammal. Fadern gifte om sig fyra år senare med Wilhelmina Geschwend, det var brukligt vid denna tid att änkemän gifte om sig så fort som möjligt eftersom man ansåg att alla barn behöver en mor eller modersfigur. Helene kom dock inte att stå så nära sin styvmor, men nämner i sina memoarer att hon inte stått nära sin mor heller då den senare redan då Helene föddes varit ganska sjuk. Familjens trotjänarinna Sjöberg, kallad Pää, fungerade istället som Helenes föräldrafigur och förtrogna.  


Helene Bergbom (f. Gripenberg, 1851-1932). Foto: SOV.

Två år senare, efter att först ha undervisats av sin ryska guvernant i ryska, tyska och franska, inledde hon sina studier i tyska Reichbergska skolan och senare i pastor Strengs skola, även den tysk. Som trettonåring flyttade hon till S:t Petersburg för att som frielev börja på det väl ansedda Smolna-institutet, ett internat för adelsflickor. Skolan hade grundats 100 år tidigare av kejsarinnan Katarina II i ett försök att förbättra flickors utbildningsnivå, och Helene hade turen att vara med om hundraårsjubileet, som hon även beskrivit i sina memoarer. I firandet ingick bl.a. en storslagen mässa i Smolnas katedral som kejsarfamiljen deltog i.  

Undervisningen på Smolna-institutet bestod av språkstudier (främst ryska, franska och tyska), samt geografi, dans, musik, vett och etikett, allt som en ung fin dam kunde tänkas behöva kunna. Föräldrar skickade sina döttrar till Smolna för att de skulle få en internationell, tidsenlig och kulturell uppfostran. I sina memoarer berättar Helene att skolan ofta tog eleverna på kulturbesök till teatrar, operor och baletter. Under sin tid där visade det sig Helene också var en begåvad pianist, och uppmuntrad av sin morbror började hon uppträda inför publik. Musiken blev snabbt hennes passion. 

Flickornas hälsa måste vara god innan de antogs till Smolna, en läkargranskning ingick innan de kunde börja skolan. Helene skriver att doktorn kallade henne klen, men ändå lät henne börja där. Hon fick vänja sig vid långa dagar, kalla skolsalar och små matportioner, för att inte tala om att det mesta gick på ryska, ett språk hon vid inskrivningen inte behärskade så bra. De andra eleverna hjälpte henne dock med läxorna och hon blev snart en av dem. Dagarna inleddes och avslutades med bön, och däremellan hade flickorna fyra måltider, sex timmar skola, en eftermiddagspromenad och lite fritid.    


I Hertonäs gårds museums första våning presenteras Bergboms liv och möbler. Foto: EAW 2020.

Helene gjorde, efter att hon lärt sig bättre ryska, väl ifrån sig under sina tre år på skolan, och när hon utexaminerades fick hon en silvermedalj för sina prestationer. Faktum var att hon hade det allra högsta vitsordet i klassen, med guldmedaljen som förlänades eleven med det bästa resultatet gick inte till henne eftersom hon inte gått hela sin skolgång i Smolna och inte var ryska. Vid sjutton års ålder var hon alltså färdig med studierna och redo för det som hon i sina memoarer kallar för “det skrämmande [vuxen]lifvet.” 

Helene Gripenberg utexaminerades 1867 från Smolna-institutet och återvände sedan till sin fars gård utanför Viborg. Hon var rådvill och visste inte riktigt vad hon ville göra med sitt liv. Hennes passion, musiken, tyckte familjen att var en för osäker karriärbana. I stället prövade hon sin lycka som guvernant, men utan större framgång. Genombrottet kom då hon fick jobb som lärarinna i Fredrikshamn. Senare fick hon studera pianospel i Dresden i två år med hjälp av välgörare samt stipendier. Efter detta hann hon arbeta en kort tid som pianolärare Helsingfors innan hon år 1882 gifte sig med den ett år äldre småkusinen John Bergbom, ägare till Hertonäs gård.

Källor: 
Backman, Sigbritt: Hertonäs gård, från säterier till museum, Helsingfors 2016. 
Bergbom, Helene: Minnen, Familjeupplaga, 1975.  
Morand-Löfving, Elisabeth: Kejserlig uppfostran, finländska flickors skolgång vid Smolna-institutet i S:t Petersburg, Helsingfors 2017.

Daniela Fougstedt