Gratis inträde med Museikortet!
Följ oss på Youtube!

Vår adress: Borgbyggarvägen 12, 00810 Helsingfors.
Tfn: 040-1526185
E-post: hertonasgard (at) gmail.com

Eller ta kontakt via formuläret nedan! Tack på förhand!

Skriv siffran 3 med bokstäver:

Blogginlägg

Topelius & Tarinalyhty (Storylantern) - Classical Tales in a New Setting

#Tarinalyhty (Storylantern) produced a public artwork and mobile game in the park of Hertonäs Manor Museum in 2019-20. This year we continued the co-operation and produced a storytelling project presenting famous stories written by Zachris Topelius. In April and May we worked with students in drama at Snellman-korkeakoulu that created tours in Swedish and Finnish in the park for pupils from the local schools. Read more below!Läs mera »
Eva Ahl-Waris
idag kl. 08:55

Topelius & Tarinalyhty (Sagolyktan) - klassiska sagor i ny inramning

#Tarinalyhty (Sagolyktan) producerade ett publikt konstverk med ett mobilt spel i Hertonäs gårds museums park år 2019-20. I år var det dags att återuppta samarbetet, vilket utmynnade i ett sagoteringsprojekt med topelianskt tema. I april-maj samarbetade vi med Snellman-högskolans dramalinje och höll turer i parken för lokala skolelever på finska och svenska. Läs mer nedan!Läs mera »
Eva Ahl-Waris
idag kl. 08:55

Topelius & Tarinalyhty - klassiset sadut uusin kuosin

#Tarinalyhty tuotti Herttoniemen kartanon museon puistoon yleisöteoksen ja mobiilipelin producerade v. 2019-20. Tänä vuonna halusimme jatkaa yhteistyötä ja tuotettiin satuprojekti Topelius-teemalla. Huhti-toukokuussa teimme yhteistyötä Snellman-korkeakoulun draamalinjan kanssa, ja kierroksia vedettiin puistossa suomeksi ja ruotsiksi paikallisille koululaisille. Lue lisää alla! Läs mera »
Eva Ahl-Waris
idag kl. 08:55

Statyn Alexander II i Helsingfors

Efter Borgå lantdag år 1809 hade ständerna i Finland inte sammankallats på 54 år. Kejsare och Självhärskare Alexander II över hela Ryssland var även Storfurste av Finland. Han sammankallade ständerna i Finland till en lantdag i Helsingfors år 1863. Kejsaren öppnade själv högtidligt lantdagen med ett tal den 18 september 1863. Talet och året 1863 har avbildats på statyn Alexander II på Senatstorget. På lantdagen beslöts att de finländska lagarna och förordningarna från och med nu skulle bestämmas i Finland. Lantdagen började även sammanträda regelbundet. Kejsaren behöll dock rätten att själv ändra på grundlagen vid behov. Geheimerådet Gabriel Anton Cronstedt och dennes bror senatorn i ekonomiedepartementet Carl Olof Cronstedt var med på lantdagen. Ytterligare information om denna tid finns på Hertonäs gård. Läs mer nedan!Läs mera »
Ralf Palmgren
29.04.2021 kl. 08:23

Aleksanteri II:n patsas Helsingissä

Suomen säädyt eivät kokoontuneet 54:ään vuoteen vuoden 1809 Porvoon maapäivien jälkeen. Koko Venäjänmaan Keisari ja Itsevaltias Aleksanteri II oli myös Suomen Suuriruhtinas. Hän kutsui Suomen säädyt koolle valtiopäiville Helsinkiin vuonna 1863. Keisari avasi henkilökohtaisesti valtiopäivät juhlallisesti puheellaan 18. syyskuuta 1863. Puhe ja vuosiluku 1863 on kuvattu Aleksanteri II:n patsaassa Senaatintorilla. Valtiopäivät päättivät, että Suomen laeista ja säädöksistä tulisi tästä lähtien päättää kotimaassa. Valtiopäivät kutsuttiin koolle tasaisin väliajoin. Keisari piti kuitenkin kiinni oikeuksistaan muuttaa perustuslakia tarpeen vaatiessa. Salaneuvos Gabriel Anton Cronstedt ja hänen veljensä, talousministeriön senaattori Carl Olof Cronstedt, osallistuivat valtiopäiviin. Lisätietoa tästä ajasta löytyy Herttoniemen kartanosta. Lue lisää alla!Läs mera »
Ralf Palmgren
29.04.2021 kl. 08:14

A Monument in Helsinki Commemorating Alexander II

After the assembly of the land in Porvoo in 1809 the estates of Finland had not been called for to meet in 54 years. The Supreme Emperor Alexander II of Russia was also Grand Duke of Finland. He summoned the estates to a new assembly in Helsinki in 1863. The emperor himself opened the meeting solemnly with a speech 18th September 1863. The speech and the year 1863 are visible on the monument commemorating Alexander II in the Senate Square. At the assembly, the Finnish estates decided that new laws and decrees should be legislated in Finland. The land assembly began to meet regularly. The emperor kept the right of veto for himself regarding the Finnish constitution. Privy councillor Gabriel Anton Cronstedt and his brother, the senator of the economic department Carl Olof Cronstedt, attended the land assembly. More information about this period can be found at Hertonäs manor. Read more below!Läs mera »
Ralf Palmgren
29.04.2021 kl. 08:46

Väderkvarnen från Täktom - ett landmärke för vårt museiområde

Väderkvarnen i trä på Hertonäs gårds museums område står ståtligt synlig mot den livligt trafikerade Borgbyggarvägen i Hertonäs. Väderkvarnen har flyttats hit från Täktom år 1922, då man också beslöt börja flytta byggnaderna från Knusbacka till området från Box i Sibbo. Läs mer nedan!Läs mera »
Eva Ahl-Waris
09.04.2021 kl. 19:50

Tuulimylly Täktomista - museoalueemme maamerkki

Herttoniemen kartanon museon alueella oleva puinen tuulimylly seisoo komeasti näköetäisyydessä läheiseltä vilkkaalta  Linnanrakentajantieltä Herttoniemessä. Tuulimylly on siirretty tänne Täktomista vuonna 1922, jolloin päätettiin siirtää myös Knusbackan rakennukset tänne Sipoon Boxista. Lue lisää alla! Läs mera »
Eva Ahl-Waris
09.04.2021 kl. 19:46

The windmill from Täktom - One of the Symbols for our Museum

The wooden windmill at Hertonäs Manor Museum’s area is impressively visible next to the lively road Linnanrakentajantie in Herttoniemi. The windmill was moved here from Täktom in 1922, at the same time when it was decided to start moving the buildings from Knusbacka in Box in Sipoo here too. Read more below! Läs mera »
Eva Ahl-Waris
09.04.2021 kl. 19:26

Punschbål - skål!

Officerare och viceamiraler, borgare och herrgårdsägare - samt modernt museifolk - har något gemensamt sedan 1700-talet: de har gillat och avnjutit punsch. I Hertonäs gårds museums samlingar finns flera föremål som anknyter till denna guldgula alkoholdryck som nådde vårt land tack vare den globala handeln. Till exempel viceamiral Cronstedts föremål vittnar om att denna dryck var populär i slutet av 1700-talet och början av 1800-talet. Läs mer nedan! Läs mera »
Eva Ahl-Waris
28.03.2021 kl. 19:12

Statyn Alexander II i Helsingfors

29.04.2021 kl. 08:23
Efter Borgå lantdag år 1809 hade ständerna i Finland inte sammankallats på 54 år. Kejsare och Självhärskare Alexander II över hela Ryssland var även Storfurste av Finland. Han sammankallade ständerna i Finland till en lantdag i Helsingfors år 1863. Kejsaren öppnade själv högtidligt lantdagen med ett tal den 18 september 1863. Talet och året 1863 har avbildats på statyn Alexander II på Senatstorget. På lantdagen beslöts att de finländska lagarna och förordningarna från och med nu skulle bestämmas i Finland. Lantdagen började även sammanträda regelbundet. Kejsaren behöll dock rätten att själv ändra på grundlagen vid behov. Geheimerådet Gabriel Anton Cronstedt och dennes bror senatorn i ekonomiedepartementet Carl Olof Cronstedt var med på lantdagen. Ytterligare information om denna tid finns på Hertonäs gård. Läs mer nedan!

Finländarna gillade kejsaren av flera orsaker. I Finland existerade huvudsakligen två politiska grupperingar fennomanerna och liberalerna. Kejsarens syfte var att alltmer avlägsna Finland från Sverige och knyta storfurstendömet närmare Ryssland. Järnvägen började byggas ut i Finland i slutet av 1850-talet. Fennomanen Johan Vilhelm Snellman var professor i sedelära och vetenskapernas system vid Kejserliga Alexanders Universitetet i Helsingfors och kansliråd. Han tog initiativ till att förstärka det finska språkets och den finska kulturens officiella ställning. Kejsaren skrev under beslutet år 1863. Det finska språket fick därmed en officiell ställning i Finland. Industrialiseringen hade intensifierats under 1860-talet. Järnvägen knöt samman Helsingfors och Sankt Petersburg år 1870. Samtidigt växte Finland även ekonomiskt. Finland fick även en egen valuta, mark och penni som kvarstod till år 2002.


Den reformvänliga kejsaren Alexander II öppnade lantdagen i Helsingfors år 1863. Stora politiska reformer kunde därmed genomföras, vilket betydde en ökad utveckling för det finländska samhället och den finländska kulturen. Foto: Museiverket (finna.fi).

Kejsaren var politiskt framgångsrik. Han genomförde flera liberala, upplysta reformer. Han befriade 23 miljoner människor från den ryska livegenskapen i början av 1861. Han reformerade även det ryska rättssystemet. Ett uppror uppstod dock i Polen år 1863. Greve Fredrik Wilhelm Rembert Berg kuvade upproret snabbt militärt. Under den här regeringsperioden ökade det ryska territoriet i Asien. Ryssland hade även framgångar i kriget mot Osmanska riket mellan åren 1877 och 1878. Samtidigt växte den politiska terrorn i Ryssland. En polsk terrorist slog till mitt på dagen mot kejsaren där Uppståndelsekyrkan i Sankt Petersburg finns idag. Kejsaren blev sårad och fördes till Vinterpalatset där han avled den 1 mars 1881 enligt den julianska tideräkningen. Enligt den dåvarande gregorianska tideräkningen i Finland genomfördes lönnmordet den 13 mars 1881.


Geheimerådet Gabriel Anton Cronstedt (överst) och senatorn i ekonomiedepartementet Carl Olof Cronstedt deltog i lantdagen 1863, som tillkallats av den liberale kejsaren Alexander II. Bröderna Cronstedt var uppvuxna på Hertonäs gård i början av 1800-talet och de gjorde betydande karriärer i Storfurstendömet Finland och i det kejserliga Ryssland. Foton: SOV.

Både i Finland och i Ryssland sörjde många mordet på den liberala kejsaren som förespråkade avgörande reformer. Finländarna uppförde därför en staty till minne av kejsaren på den främsta hedersplatsen i Finland: mitt på Senatstorget i centrum av Helsingfors. Statyn av konstnärerna Johannes Takanen och Walter Runeberg stod färdig redan år 1894. 


Alexander II:s monument avtäcktes på kejsarens födelsedag 29 april 1894. Tävlingen för planeringen av monumentet hade vunnits av konstnären Johannes Takanen. Det beslöts att både Takanen och Walter Runeberg, som kom tvåa i tävlingen, skulle skapa monumentet som ett samarbete. Takanen avled dock mitt i processen år 1885 och uppgiften övertogs i sin helhet av Runeberg. Utformandet baserades på det ursprungliga, vinnande bidraget och Runebergs tillägg sidofigurerna och piedestalen. Foto: Helsingfors stadsmuseum (finna.fi). 


Inträdesbiljett till Alexanderstatyns avtäckning på Senatstorget år 1894. Avtäckningen hölls under pågående lantdag och blev en fosterländsk manifestation. Foto: Helsingfors universitets museum. 

I fotot från den 13 mars 1899 ses många blommor placerade framför statyn. Blommorna placerades här under en minnesstund på dödsdagen 18 år efter lönnmordet. Blommorna var samtidigt en finländsk hyllning till en liberal kejsare. I början av 1900-talet skedde stora förändringar mot ett demokratiskt håll i det finländska samhället.


Fotografi av blomsterhyllningen vid Alexander II:s staty år 1899. Foto: SOV.


Medalj i brons till minne av avtäckningen av Alexander II:s monument år 1894. Foto: Helsingfors stadsmuseum (finna.fi).

Efter oktoberrevolutionen i Ryssland år 1917 avlägsnades många statyer över kejsaren men statyerna i Sofia i Bulgarien och i Helsingfors står fortfarande kvar intakt. Statyn har fått stå kvar även efter Finlands självständighet från Ryssland den 6 december 1917, eftersom Alexander II representerar en framstegsvänlig regent för finländarna. Fotot finns till påseende vid ett besök på herrgården och museet Hertonäs gård i östra Helsingfors.

Läs mer i:
Backman, Sigbritt, Hertonäs gård - från säterier till museum, SOV, Helsingfors 2016.
Engman, Max, Språkfrågan: Finlandssvenskhetens uppkomst 1812–1922, Svenska litteratursällskapet i Finland, Bokförlaget Atlantis, Helsingfors och Stockholm 2016.
Klinge, Matti, Finlands historia 3, Schildts, Helsingfors 1996.
Meinander, Henrik, Finlands historia: Linjer – Strukturer – Vändpunkter, rev. upplaga. Schildts & Söderströms, Helsingfors 2014.
Radzinskij, Edvard, Alexander II. Den siste store tsaren, övers. Staffan Skott, Norstedts, Stockholm 2008.
Thylin-Klaus, Jennica, Särdrag, stavning, självbild: En idéhistorisk studie av svensk språkplanering i Finland 1860–1920, Svenska litteratursällskapet i Finland, Helsingfors 2015.
Ralf Palmgren