Gratis inträde med Museikortet!
Följ oss på Youtube!

Vår adress: Borgbyggarvägen 12, 00810 Helsingfors.
Tfn: 040-1526185
E-post: hertonasgard (at) gmail.com

Eller ta kontakt via formuläret nedan! Tack på förhand!

Skriv siffran 7 med bokstäver:

Blogginlägg

Fotograferandet på Hertonäs gård

Fotografins historia är fylld av multipla uppfinnare och upptäckter, som tillsammans skapat den typ av fotografi vi har idag. Under första hälften av 1800-talet gjordes de flesta genombrott som möjliggjorde fotografering. Olika kemiska preparat, material och komponenter utvecklades för framkallning, och fotograferandet blev snabbt mycket populärt. Också herrskapet på Hertonäs gård och deras släktingar lät fotografera sig. Det finns bl. a. flera stiliga visitkortsfotografier i Hertonäs gårds museums samlingar. Läs mer nedan!Läs mera »
Ida Karlgren
08.09.2021 kl. 18:19

Valokuvaus Herttoniemen kartanolla

Valokuvauksen historia on täynnä keksijöitä ja innovaatioita, jotka yhteensä loivat nykyiset valokuvamme. 1800-luvun alkupuolella ensimmäiset keksinnöt tehtiin, jotka mahdollistivat valokuvaamisen. Eri kemialliset yhdisteet, materiaalit ja komponentit syntyivät valokuvien kehittämistä varten, ja valokuvauksesta tuli pian hyvin suosittua. Myös Herttoniemen kartanon herrasväki ja heidän sukulaisensa antoivat valokuvauttaa itsensä. M.m. monta tyylikästä käyntikorttivalokuvaa on säilynyt Herttoniemen kartanon museon kokoelmissa. Lue lisää alla! Läs mera »
Ida Karlgren
08.09.2021 kl. 18:09

Photography in Hertonäs Manor

Photographic history is filled with many inventors and inventions, which all together have contributed to photography as we know it today. Most breakthroughs were made during the first half of the 1800s, when different chemical components, materials and mixtures were developed. Photography quickly gained popularity among all socioeconomic classes. Read more below! Läs mera »
Ida Karlgren
08.09.2021 kl. 17:58

En nobelprisvinnare var här!

Min praktik på Hertonäs gårds museum sommaren 2021 har varit en lärorik upplevelse. Hittills i mitt arbete har jag katalogiserat över 2000 fotografier till webbsidan Desky och de har gett mig en inblick i Hertonäs gårds historia. Ett mycket intressant fotografi, som jag stötte på tidigt i min praktik, var en bild av en gammal man framför Hertonäs huvudbyggnad 1934. Mannen på bilden är ingen annan än Nobelprisvinnaren i litteratur Verner von Heidenstam (1859–1940)! Läs mer nedan!Läs mera »
Karl Heikkilä
29.08.2021 kl. 10:59

Nobelin palkinnon saaja kävi täällä!

Työharjoitteluni Herttoniemen kartanon museossa kesällä 2021 on ollut opettavainen kokemus. Tähän mennessä olen luetteloinut työssäni yli 2000 valokuvaa nettiin Deskyn sivustoille ja ne ovat kertoneet minulle paljon Herttoniemen kartanon historiasta. Eräs hyvin kiinnostava valokuva, johon törmäsin aiemmin työharjoittelussani, oli kuva iäkkäästä miehestä Herttoniemen päärakennuksen edessä vuonna 1934. Mies kuvassa ei ole kukaan muu kuin Nobelin kirjallisuuspalkinnon saaja Verner von Heidenstam (1859–1940)! Lue lisää alla!Läs mera »
Karl Heikkilä
29.08.2021 kl. 10:55

A Nobel Prize Winner was Here!

My internship at Herttoniemi Manor summer 2021 has been an informative experience to me. Thus far in my job I have catalogued over 2000 photographs to the website Desky and they have showed me much about the history of Herttoniemi Manor. One particularly interesting photograph I bumped into earlier in my internship was a photo of an old man standing in front of the main building of Herttoniemi in 1934. The man on the photo is none other than the Nobel prize winner in literature Verner von Heidenstam (1859–1940)! Read more down below!Läs mera »
Karl Heikkilä
29.08.2021 kl. 10:42

Svenska Odlingens Vänner i Helsinge r.f. - föreningen som upprätthåller Hertonäs gårds museum

Hertonäs gårds museum ägs och upprätthålls av en förening, Svenska Odlingens Vänner i Helsinge r.f. (SOV), som grundades den 21 januari 1906. Vid den här tiden genomgick Finland stora samhälleliga förändringar och många personer verkade aktivt för att främja en modernisering av landet, så även människorna som grundade SOV. Läs mer nedan!Läs mera »
Eva Ahl-Waris
22.08.2021 kl. 10:02

Svenska Odlingens Vänner i Helsinge r.f. - Herttoniemen kartanon museota ylläpitävä yhdistys

Herttoniemen kartanon museon omistaa ja ylläpitää eräs yhdistys, Svenska Odlingens Vänner i Helsinge r.f. (SOV), joka perustettiin 21. tammikuuta 1906. Tähän aikaan Suomessa tapahtui suuria yhteiskunnallisia mullistuksia ja monet ihmiset toimivat aktiivisesti maan modernisoimisen puolesta, samaten henkilöt, jotka perustivat SOV:in. Lue lisää alla! Läs mera »
Eva Ahl-Waris
22.08.2021 kl. 10:00

Svenska Odlingens Vänner i Helsinge r.f. - the Society that Runs Hertonäs Manor Museum

Hertonäs Manor Museum is owned and run by a society, Svenska Odlingens Vänner i Helsinge r.f. (SOV) that was formed on 21st January 1906. During this period many large social changes underwent in Finland and people took active part in modernaizing the country. This was the fact with those who also formed SOV. Read more below!Läs mera »
Eva Ahl-Waris
22.08.2021 kl. 09:59

En guides vardag på Hertonäs gård

I fem års tid har jag arbetat med museipedagogik på Hertonäs gårds museum, främst som guide. Under dessa år har jag hunnit uppleva mycket; att jobba här är åtminstone inte tråkigt! Läs mer om mina erfarenheter nedan!Läs mera »
Daniela Fogustedt
07.08.2021 kl. 16:53

Statyn Alexander II i Helsingfors

29.04.2021 kl. 08:23
Efter Borgå lantdag år 1809 hade ständerna i Finland inte sammankallats på 54 år. Kejsare och Självhärskare Alexander II över hela Ryssland var även Storfurste av Finland. Han sammankallade ständerna i Finland till en lantdag i Helsingfors år 1863. Kejsaren öppnade själv högtidligt lantdagen med ett tal den 18 september 1863. Talet och året 1863 har avbildats på statyn Alexander II på Senatstorget. På lantdagen beslöts att de finländska lagarna och förordningarna från och med nu skulle bestämmas i Finland. Lantdagen började även sammanträda regelbundet. Kejsaren behöll dock rätten att själv ändra på grundlagen vid behov. Geheimerådet Gabriel Anton Cronstedt och dennes bror senatorn i ekonomiedepartementet Carl Olof Cronstedt var med på lantdagen. Ytterligare information om denna tid finns på Hertonäs gård. Läs mer nedan!

Finländarna gillade kejsaren av flera orsaker. I Finland existerade huvudsakligen två politiska grupperingar fennomanerna och liberalerna. Kejsarens syfte var att alltmer avlägsna Finland från Sverige och knyta storfurstendömet närmare Ryssland. Järnvägen började byggas ut i Finland i slutet av 1850-talet. Fennomanen Johan Vilhelm Snellman var professor i sedelära och vetenskapernas system vid Kejserliga Alexanders Universitetet i Helsingfors och kansliråd. Han tog initiativ till att förstärka det finska språkets och den finska kulturens officiella ställning. Kejsaren skrev under beslutet år 1863. Det finska språket fick därmed en officiell ställning i Finland. Industrialiseringen hade intensifierats under 1860-talet. Järnvägen knöt samman Helsingfors och Sankt Petersburg år 1870. Samtidigt växte Finland även ekonomiskt. Finland fick även en egen valuta, mark och penni som kvarstod till år 2002.


Den reformvänliga kejsaren Alexander II öppnade lantdagen i Helsingfors år 1863. Stora politiska reformer kunde därmed genomföras, vilket betydde en ökad utveckling för det finländska samhället och den finländska kulturen. Foto: Museiverket (finna.fi).

Kejsaren var politiskt framgångsrik. Han genomförde flera liberala, upplysta reformer. Han befriade 23 miljoner människor från den ryska livegenskapen i början av 1861. Han reformerade även det ryska rättssystemet. Ett uppror uppstod dock i Polen år 1863. Greve Fredrik Wilhelm Rembert Berg kuvade upproret snabbt militärt. Under den här regeringsperioden ökade det ryska territoriet i Asien. Ryssland hade även framgångar i kriget mot Osmanska riket mellan åren 1877 och 1878. Samtidigt växte den politiska terrorn i Ryssland. En polsk terrorist slog till mitt på dagen mot kejsaren där Uppståndelsekyrkan i Sankt Petersburg finns idag. Kejsaren blev sårad och fördes till Vinterpalatset där han avled den 1 mars 1881 enligt den julianska tideräkningen. Enligt den dåvarande gregorianska tideräkningen i Finland genomfördes lönnmordet den 13 mars 1881.


Geheimerådet Gabriel Anton Cronstedt (överst) och senatorn i ekonomiedepartementet Carl Olof Cronstedt deltog i lantdagen 1863, som tillkallats av den liberale kejsaren Alexander II. Bröderna Cronstedt var uppvuxna på Hertonäs gård i början av 1800-talet och de gjorde betydande karriärer i Storfurstendömet Finland och i det kejserliga Ryssland. Foton: SOV.

Både i Finland och i Ryssland sörjde många mordet på den liberala kejsaren som förespråkade avgörande reformer. Finländarna uppförde därför en staty till minne av kejsaren på den främsta hedersplatsen i Finland: mitt på Senatstorget i centrum av Helsingfors. Statyn av konstnärerna Johannes Takanen och Walter Runeberg stod färdig redan år 1894. 


Alexander II:s monument avtäcktes på kejsarens födelsedag 29 april 1894. Tävlingen för planeringen av monumentet hade vunnits av konstnären Johannes Takanen. Det beslöts att både Takanen och Walter Runeberg, som kom tvåa i tävlingen, skulle skapa monumentet som ett samarbete. Takanen avled dock mitt i processen år 1885 och uppgiften övertogs i sin helhet av Runeberg. Utformandet baserades på det ursprungliga, vinnande bidraget och Runebergs tillägg sidofigurerna och piedestalen. Foto: Helsingfors stadsmuseum (finna.fi). 


Inträdesbiljett till Alexanderstatyns avtäckning på Senatstorget år 1894. Avtäckningen hölls under pågående lantdag och blev en fosterländsk manifestation. Foto: Helsingfors universitets museum. 

I fotot från den 13 mars 1899 ses många blommor placerade framför statyn. Blommorna placerades här under en minnesstund på dödsdagen 18 år efter lönnmordet. Blommorna var samtidigt en finländsk hyllning till en liberal kejsare. I början av 1900-talet skedde stora förändringar mot ett demokratiskt håll i det finländska samhället.


Fotografi av blomsterhyllningen vid Alexander II:s staty år 1899. Foto: SOV.


Medalj i brons till minne av avtäckningen av Alexander II:s monument år 1894. Foto: Helsingfors stadsmuseum (finna.fi).

Efter oktoberrevolutionen i Ryssland år 1917 avlägsnades många statyer över kejsaren men statyerna i Sofia i Bulgarien och i Helsingfors står fortfarande kvar intakt. Statyn har fått stå kvar även efter Finlands självständighet från Ryssland den 6 december 1917, eftersom Alexander II representerar en framstegsvänlig regent för finländarna. Fotot finns till påseende vid ett besök på herrgården och museet Hertonäs gård i östra Helsingfors.

Läs mer i:
Backman, Sigbritt, Hertonäs gård - från säterier till museum, SOV, Helsingfors 2016.
Engman, Max, Språkfrågan: Finlandssvenskhetens uppkomst 1812–1922, Svenska litteratursällskapet i Finland, Bokförlaget Atlantis, Helsingfors och Stockholm 2016.
Klinge, Matti, Finlands historia 3, Schildts, Helsingfors 1996.
Meinander, Henrik, Finlands historia: Linjer – Strukturer – Vändpunkter, rev. upplaga. Schildts & Söderströms, Helsingfors 2014.
Radzinskij, Edvard, Alexander II. Den siste store tsaren, övers. Staffan Skott, Norstedts, Stockholm 2008.
Thylin-Klaus, Jennica, Särdrag, stavning, självbild: En idéhistorisk studie av svensk språkplanering i Finland 1860–1920, Svenska litteratursällskapet i Finland, Helsingfors 2015.
Ralf Palmgren