Gratis inträde med Museikortet!
Följ oss på Youtube!

Vår adress: Borgbyggarvägen 12, 00810 Helsingfors.
Tfn: 040-1526185
E-post: hertonasgard (at) gmail.com

Eller ta kontakt via formuläret nedan! Tack på förhand!

Skriv siffran 2 med bokstäver:

Blogginlägg

Ajatuksia konservoinnista

7. kesäkuuta aloitimme työharjoittelumme Herttoniemen kartanon museossa. Muutama viikko myöhemmin tätä kirjoittaessa olen digitoinut noin 300 tiedostoa museon kuvakokoelmasta ja siirtänyt niitä nettiin Deskyn sivustoille. Työ ei ole vielä valmista – ainakin yhtä monta kuvaa ja valokuvaa odottaa yhä vuoroaan, ja lisäksi kaikkiin pitää lisätä asiasanoja, luetteloida, ja varustaa uusilla vaaleilla kuvataskuilla vaaleansinisiin mappeihin, ja tämän jälkeen varastoida tulenkestäviin arkistokaappeihin. Teen kaikkea tätä, jotta kokoelmat säilyvät ja voidaan esittää nykyisille ja tuleville sukupolville. Lue lisää projektiin liittyvistä ajatuksistani alla! Läs mera »
Ida Karlgren
11.07.2021 kl. 08:24

Om konservering

Den 7 juni började vi vår praktik på Hertonäs gårds museum. I skrivande stund, några veckor senare, har jag skannat in cirka 300 filer från museets bildarkiv och laddat upp dem på webbplatsen Desky. Arbetet är långt ifrån klart – åtminstone lika många bilder och fotografier till väntar på sin tur, och dessutom ska de alla taggas med ämnesord, sorteras, få nya ljusblå fotofickor och mappar, och sedan stuvas in i det brandsäkra arkivskåpet. Allt detta i ett försök att bevara och synliggöra dessa för nutiden och eftervärlden. Läs mer om mina tankar kring projektet nedan! Läs mera »
Ida Karlgren
11.07.2021 kl. 08:13

On Conservation

We started our internship at Hertonäs Manor Museum June 7th. As I write this a few weeks later, I’ve scanned about 300 photographs and documents from the picture archives of the museum and uploaded them to the Desky website. The work is far from done – at least 300 more photos and pictures are waiting for their turn in the scanner. Moreover, they’re all to be tagged with keywords, sorted, put into new, light blue paper enclosures, and finally stored in the fireproof archive drawers. All of this strives to make the collections available for present and future generations. Read more about my thoughts on the subject below!Läs mera »
Ida Karlgren
11.07.2021 kl. 08:00

Nyförvärv till museet

Hertonäs gårds museum kan, i likhet med andra museer, ta in en liten mängd nya föremål i sina samlingar. Men föremålen måste vara så speciella att de är värda att få en plats i samlingarna, eftersom utrymmet ändå är begränsat. I år har vi fått en tuschteckning av Carl Gabriel von Spången, vars far Bengt Gabriel ägde gården på 1700-talet. Läs mer nedan!Läs mera »
Eva Ahl-Waris
25.06.2021 kl. 17:08

Uusi esine museoon

Herttoniemen kartanon museo voi, kuten muutkin museot, hankkia pieni määrä uusia esineitä kokoelmiinsa. Mutta esineiden tulee olla erityisiä, jotta niille varataan paikka kokoelmissa, koska tilaa on rajoitetusti. Tänä vuonna olemme saaneet tussipiirustuksen, jonka on tehnyt Carl Gabriel von Spången, jonka isä Bengt Gabriel omisti kartanon 1700-luvulla. Lue lisää alla!Läs mera »
Eva Ahl-Waris
25.06.2021 kl. 17:06

A New Piece to our Collections

Hertonäs Manor Museum can, like other museums, get a small amount of new objects to its collections. But the object ought to be very special, since the space is limited. This year we have bought a drawing by Carl Gabriel von Spången, whose father Bengt Gabriel owned the manor in the 18th century. Read more below!Läs mera »
Eva Ahl-Waris
25.06.2021 kl. 16:58

Välkommet med extra händer på ett litet museum - praon och lokalhistoriska praktikanter år 2021

Hertonäs gårds museum är litet och har endast en deltidsanställd intendent, en deltidsanställd disponent och freelanceguider till sin tjänst. Tack vare nätverk och stipendier har vi i år fått små tillskott bland annat för att sköta om och digitera samlingarna. Läs mer nedan!Läs mera »
Eva Ahl-Waris
19.06.2021 kl. 16:41

Kiitos ylimääräisestä avusta pienelle museolle - tet- ja paikallishistoriallisia harjoittelijoita vuonna 2021

Herttoniemen kartanon museo on pieni ja sitä pyörittää lähinnä osa-aikainen intendentti, osa-aikainen isännöitsijä sekä muutama freelance museo-opas. Verkostojen ja apurahojen takia olemme tänä vuonna saaneet lisäapua muun muassa hoitamaan kokoelmia sekä avustamaan kokoelmien digitoinnissa. Lue lisää alla! Läs mera »
Eva Ahl-Waris
19.06.2021 kl. 16:39

Many Thanks for Extra Hands on a Small Museum - Trainees in 2021

Hertonäs Manor Museum is a small museum with only one curator working a few hours a week and a caretaker that also works part time. Thanks to our networks and scholarships we have had small contributions to our workforce this year, among other things to digitalize our collections. Read more below!Läs mera »
Eva Ahl-Waris
19.06.2021 kl. 16:32

“Kesä ja pelit” -näyttelyn rakentaminen vuonna 2021

21. tammikuuta 2021 alkoi Helsingin yliopiston järjestämä Museoprojekti-kurssi, jonka tarkoituksena oli perehdyttää opiskelijoita työelämään ja kulttuurityöhön antamalla opiskelijoiden itse tuottaa historiallista teemaa kantava näyttely Herttoniemen kartanon museoon. Kurssin opettajina toimivat yliopistolehtori Derek Fewster ja Herttoniemen kartanon museon intendentti Eva Ahl-Waris. Kurssiin osallistui kahdeksan opiskelijaa historian kandidaattiohjelmasta sekä yksi opiskelija kulttuurin ja kommunikaation maisteriohjelmasta. Seuraavan neljän kuukauden ajan opiskelijat tuottivat 1800-luvun lapsuutta esittelevän näyttelyn “Kesä ja pelit”. Näyttely koostuu fyysisistä leluista ja bookcreator.com -alustalla toteutetusta digitaalisesta näyttelystä . Kesä ja pelit -näyttelyn fyysinen osa on auki yleisölle joka sunnuntai klo 12–14 syyskuun loppuun asti. Lue lisää alla!Läs mera »
Wilhelm Breitenstein
30.05.2021 kl. 08:21

Statyn Alexander II i Helsingfors

29.04.2021 kl. 08:23
Efter Borgå lantdag år 1809 hade ständerna i Finland inte sammankallats på 54 år. Kejsare och Självhärskare Alexander II över hela Ryssland var även Storfurste av Finland. Han sammankallade ständerna i Finland till en lantdag i Helsingfors år 1863. Kejsaren öppnade själv högtidligt lantdagen med ett tal den 18 september 1863. Talet och året 1863 har avbildats på statyn Alexander II på Senatstorget. På lantdagen beslöts att de finländska lagarna och förordningarna från och med nu skulle bestämmas i Finland. Lantdagen började även sammanträda regelbundet. Kejsaren behöll dock rätten att själv ändra på grundlagen vid behov. Geheimerådet Gabriel Anton Cronstedt och dennes bror senatorn i ekonomiedepartementet Carl Olof Cronstedt var med på lantdagen. Ytterligare information om denna tid finns på Hertonäs gård. Läs mer nedan!

Finländarna gillade kejsaren av flera orsaker. I Finland existerade huvudsakligen två politiska grupperingar fennomanerna och liberalerna. Kejsarens syfte var att alltmer avlägsna Finland från Sverige och knyta storfurstendömet närmare Ryssland. Järnvägen började byggas ut i Finland i slutet av 1850-talet. Fennomanen Johan Vilhelm Snellman var professor i sedelära och vetenskapernas system vid Kejserliga Alexanders Universitetet i Helsingfors och kansliråd. Han tog initiativ till att förstärka det finska språkets och den finska kulturens officiella ställning. Kejsaren skrev under beslutet år 1863. Det finska språket fick därmed en officiell ställning i Finland. Industrialiseringen hade intensifierats under 1860-talet. Järnvägen knöt samman Helsingfors och Sankt Petersburg år 1870. Samtidigt växte Finland även ekonomiskt. Finland fick även en egen valuta, mark och penni som kvarstod till år 2002.


Den reformvänliga kejsaren Alexander II öppnade lantdagen i Helsingfors år 1863. Stora politiska reformer kunde därmed genomföras, vilket betydde en ökad utveckling för det finländska samhället och den finländska kulturen. Foto: Museiverket (finna.fi).

Kejsaren var politiskt framgångsrik. Han genomförde flera liberala, upplysta reformer. Han befriade 23 miljoner människor från den ryska livegenskapen i början av 1861. Han reformerade även det ryska rättssystemet. Ett uppror uppstod dock i Polen år 1863. Greve Fredrik Wilhelm Rembert Berg kuvade upproret snabbt militärt. Under den här regeringsperioden ökade det ryska territoriet i Asien. Ryssland hade även framgångar i kriget mot Osmanska riket mellan åren 1877 och 1878. Samtidigt växte den politiska terrorn i Ryssland. En polsk terrorist slog till mitt på dagen mot kejsaren där Uppståndelsekyrkan i Sankt Petersburg finns idag. Kejsaren blev sårad och fördes till Vinterpalatset där han avled den 1 mars 1881 enligt den julianska tideräkningen. Enligt den dåvarande gregorianska tideräkningen i Finland genomfördes lönnmordet den 13 mars 1881.


Geheimerådet Gabriel Anton Cronstedt (överst) och senatorn i ekonomiedepartementet Carl Olof Cronstedt deltog i lantdagen 1863, som tillkallats av den liberale kejsaren Alexander II. Bröderna Cronstedt var uppvuxna på Hertonäs gård i början av 1800-talet och de gjorde betydande karriärer i Storfurstendömet Finland och i det kejserliga Ryssland. Foton: SOV.

Både i Finland och i Ryssland sörjde många mordet på den liberala kejsaren som förespråkade avgörande reformer. Finländarna uppförde därför en staty till minne av kejsaren på den främsta hedersplatsen i Finland: mitt på Senatstorget i centrum av Helsingfors. Statyn av konstnärerna Johannes Takanen och Walter Runeberg stod färdig redan år 1894. 


Alexander II:s monument avtäcktes på kejsarens födelsedag 29 april 1894. Tävlingen för planeringen av monumentet hade vunnits av konstnären Johannes Takanen. Det beslöts att både Takanen och Walter Runeberg, som kom tvåa i tävlingen, skulle skapa monumentet som ett samarbete. Takanen avled dock mitt i processen år 1885 och uppgiften övertogs i sin helhet av Runeberg. Utformandet baserades på det ursprungliga, vinnande bidraget och Runebergs tillägg sidofigurerna och piedestalen. Foto: Helsingfors stadsmuseum (finna.fi). 


Inträdesbiljett till Alexanderstatyns avtäckning på Senatstorget år 1894. Avtäckningen hölls under pågående lantdag och blev en fosterländsk manifestation. Foto: Helsingfors universitets museum. 

I fotot från den 13 mars 1899 ses många blommor placerade framför statyn. Blommorna placerades här under en minnesstund på dödsdagen 18 år efter lönnmordet. Blommorna var samtidigt en finländsk hyllning till en liberal kejsare. I början av 1900-talet skedde stora förändringar mot ett demokratiskt håll i det finländska samhället.


Fotografi av blomsterhyllningen vid Alexander II:s staty år 1899. Foto: SOV.


Medalj i brons till minne av avtäckningen av Alexander II:s monument år 1894. Foto: Helsingfors stadsmuseum (finna.fi).

Efter oktoberrevolutionen i Ryssland år 1917 avlägsnades många statyer över kejsaren men statyerna i Sofia i Bulgarien och i Helsingfors står fortfarande kvar intakt. Statyn har fått stå kvar även efter Finlands självständighet från Ryssland den 6 december 1917, eftersom Alexander II representerar en framstegsvänlig regent för finländarna. Fotot finns till påseende vid ett besök på herrgården och museet Hertonäs gård i östra Helsingfors.

Läs mer i:
Backman, Sigbritt, Hertonäs gård - från säterier till museum, SOV, Helsingfors 2016.
Engman, Max, Språkfrågan: Finlandssvenskhetens uppkomst 1812–1922, Svenska litteratursällskapet i Finland, Bokförlaget Atlantis, Helsingfors och Stockholm 2016.
Klinge, Matti, Finlands historia 3, Schildts, Helsingfors 1996.
Meinander, Henrik, Finlands historia: Linjer – Strukturer – Vändpunkter, rev. upplaga. Schildts & Söderströms, Helsingfors 2014.
Radzinskij, Edvard, Alexander II. Den siste store tsaren, övers. Staffan Skott, Norstedts, Stockholm 2008.
Thylin-Klaus, Jennica, Särdrag, stavning, självbild: En idéhistorisk studie av svensk språkplanering i Finland 1860–1920, Svenska litteratursällskapet i Finland, Helsingfors 2015.
Ralf Palmgren