Gratis inträde med Museikortet!
Följ oss på Youtube!

Vår adress: Borgbyggarvägen 12, 00810 Helsingfors.
Tfn: 040-1526185
E-post: hertonasgard (at) gmail.com

Eller ta kontakt via formuläret nedan! Tack på förhand!

Skriv siffran 7 med bokstäver:

Blogginlägg

Thorvaldsenin museo

Mikään kokoelmista ja niiden kuvista, joita olen luetteloinut, ei ole ollut niin ainutlaatuinen kuin kokoelma matkakuvista, joita on otettu ympäri Eurooppaa. Valokuva-albumi lukolla, joka oli Helene Bergbomin (os. Gripenberg) omistama, on täynnä valokuvia erilaisista paikoista Norjasta, Tanskasta, Saksasta, Ranskasta (Louvresta) ja Ruotsista 1800-luvun loppu puollella. Suurin osa kuvista on otettu Norjassa, ja kuvat esittävät erilaisia rakennuksia Oslossa (silloin Kristiania), sauvakirkkoja ja kauniita maisema kuvia. Mutta albumin kiinnostavimmat valokuvat olivat Thorvaldsenin museosta Kööpenhaminassa, Tanskassa. Lue lisää alla!Läs mera »
Karl Heikkilä
19.11.2021 kl. 12:14

Thorvaldsen Museum

Of all the collections that I have catalogued, none of them has been as unique as a collection of pictures taken across Europe. In a photo album with a lock, which belonged to Helene Bergbom (née Gripenberg), there are many photos taken from different places in Norway, Denmark, Germany, France (the Louvre) and Sweden at the end of the 19th century. Most of the photos are taken in Norway and the photos depicts different buildings in Oslo (back then known as Christiania), a stave church and beautiful landscape shots. But the most interesting photos of the album was from Thorvaldsen Museum in Copenhagen, Denmark. Read more down below!Läs mera »
Karl Heikkilä
19.11.2021 kl. 12:05

Thorvaldsens museum

Av alla samlingar jag har katalogiserat har ingen av dem varit så unik som en samling av resebilder tagna runtom i Europa. I ett fotoalbum med lås, som har tillhört Helene Bergbom (f. Gripenberg), finns det mycket med foton från olika platser i Norge, Danmark, Tyskland, Frankrike (Louvren) och Sverige på slutet av 1800-talet. De flesta var tagna i Norge och i fotona kan man se olika byggnader i Oslo (på den tiden Kristiania), en stavkyrka och fina landskapsfoton. Men albumets intressantaste foton var från Thorvaldsens museum i Köpenhamn, Danmark. Läs mera nedan!Läs mera »
Karl Heikkilä
19.11.2021 kl. 11:55

Tankar om en hållbar framtid

Under de senaste åren har man inom museibranschen funderat på hur man kan understöda utvecklingen av ett hållbart samhället och en hållbar framtid. Hertonäs gårds museum har under de senaste åren på flera vis gått med i trenden och vi strävar ytterligare att arbeta för att främja så kallade gröna värden. Temat diskuterades senast på bland annat en internationell kongress anordnad av ICOM och på ett inhemskt seminarium anordnat av Helsingfors stadsmuseum. Fastän vi är ett litet museum har vi olika metoder och strategier för detta. Läs mer nedan!Läs mera »
Eva Ahl-Waris
15.10.2021 kl. 14:46

Ajatuksia kestävästä kehityksestä

Viimeisten vuosien aikana museoalalla on mietitty, miten voisi kannustaa kestävän kehityksen edistämistä yhteiskunnassa ja tulevaisuudessa. Herttoniemen kartanon museo on viime vuosina monin tavoin osallistunut tähän ja tavoitteenamme on edelleen työskennelle niin kutsuttujen kestävien arvojen edistämiseksi. Teemaa käsiteltiin viimeksi muun muassa kansainvälisessä konferenssissa, jonka ICOM järjesti sekä kotimaisessa Helsingin kaupunginmuseon järjestämässä seminaarissa. Siitä huolimatta, että museomme on pieni meillä on kuitenkin eri metodeja ja strategioita kehittämistä varten. Lue lisää alla! Läs mera »
Eva Ahl-Waris
15.10.2021 kl. 14:41

Some Thoughts on a Sustainable Future

During the last few years there has been discussions about how to support the environmental movement and a sustainable future in museums. Hertonäs Manor Museum has worked with this for a few years now and we strive to develop so called green values. This was recently discussed at an international congress arranged by ICOM and at a local seminar arranged by Helsinki City Museum. A small museum like ours still has many aims to support the development. Read more below! Läs mera »
Eva Ahl-Waris
15.10.2021 kl. 14:24

Avträdet på Knusbacka allmogemuseum

Knusbacka är en gammal bondgård med anor från den svenska tiden på 1700-talet. Gården förflyttades från Box i Sibbo till Hertonäs gård och dess museiområde i östra Helsingfors under 1920-talet. På Knusbackas gårdsplan finns även ett gammalt avträde. Det brukar Hertonäs gårds museums guider visa besökarna i samband med den historiska rundvandringen på Hertonäs gård och Knusbacka museigård. Guidningen ordnas under säsongstid från början av maj till slutet av september på söndagar klockan 14 till 15. Guiderna visar museigården och avträdet även som avslutning för guidningar för extra beställda grupper. Vad är det som gör ett gammalt avträde intressant? Hur förhöll man sig till avföring i det gamla bondesamhället? Hade avträdena någon annan funktion under den tid då de flesta var bosatta på gårdar på landsbygden? Läs mer nedan.Läs mera »
Ralf Palmgren
19.09.2021 kl. 08:41

Knusbackan museotilalla oleva ulkokäymälä

Knusbacka on vanha maatila, joka on peräisin Ruotsin ajalta, 1700-luvulta. Tila siirrettiin Sipoon Boxista Herttoniemen kartanolle ja nykyiselle paikalleen Itä-Helsinkiin 1920-luvulla. Knusbackan rakennuksiin kuuluu myös vanha ulkokäymälä. Herttoniemen kartanon museon oppaat esittelevät sitä kävijöille Herttoniemen kartanon ja Knusbackan museotilan aluetta kiertävän historiallisen opastuksen aikana. Opastus järjestetään sesonkiaikaan toukokuun alusta syyskuun loppuun sunnuntaisin klo 14-15. Lisäksi oppaat esittelevät museomaatilaa ja ulkokäymälää tilattujen opastuskierrosten päätteeksi. Mikä tekee vanhasta ulkokäymälästä kiinnostavan? Miten vanhassa maalaisyhteisössä suhtauduttiin ulosteisiin? Oliko käymälöillä jokin toinen funktio siihen aikaan, kun useimmat ihmiset asuivat maaseudun tiloilla? Lue lisää alla.Läs mera »
Ralf Palmgren
19.09.2021 kl. 08:34

The Outhouse at Knusbacka Farmstead

Knusbacka is an old farmstead from the era of Swedish rule in the 18th century. The farmstead has been moved from Box in Sipoo to Hertonäs manor and its surroundings in eastern Helsinki during the 1920s. An old outhouse is also remaining on Knusbacka’s yard. The guides at Hertonäs Manor Museum usually present it to the public during the guided tours at Hertonäs manor and Knusbacka farmstead. Guided tours are arranged on Sundays at 2 to 3 PM from May to September. The guides also present the farmstead and the outdoor toilet for booked groups. What makes an old outdoor toilet interesting? How did people relate to excrement in the old peasant society? Did the outdoor toilets have other functions during an era when most people lived on rural farms? Read more below.Läs mera »
Ralf Palmgren
19.09.2021 kl. 08:26

Fotograferandet på Hertonäs gård

Fotografins historia är fylld av multipla uppfinnare och upptäckter, som tillsammans skapat den typ av fotografi vi har idag. Under första hälften av 1800-talet gjordes de flesta genombrott som möjliggjorde fotografering. Olika kemiska preparat, material och komponenter utvecklades för framkallning, och fotograferandet blev snabbt mycket populärt. Också herrskapet på Hertonäs gård och deras släktingar lät fotografera sig. Det finns bl. a. flera stiliga visitkortsfotografier i Hertonäs gårds museums samlingar. Läs mer nedan!Läs mera »
Ida Karlgren
08.09.2021 kl. 18:19

Avträdet på Knusbacka allmogemuseum

19.09.2021 kl. 08:41
Knusbacka är en gammal bondgård med anor från den svenska tiden på 1700-talet. Gården förflyttades från Box i Sibbo till Hertonäs gård och dess museiområde i östra Helsingfors under 1920-talet. På Knusbackas gårdsplan finns även ett gammalt avträde. Det brukar Hertonäs gårds museums guider visa besökarna i samband med den historiska rundvandringen på Hertonäs gård och Knusbacka museigård. Guidningen ordnas under säsongstid från början av maj till slutet av september på söndagar klockan 14 till 15. Guiderna visar museigården och avträdet även som avslutning för guidningar för extra beställda grupper. Vad är det som gör ett gammalt avträde intressant? Hur förhöll man sig till avföring i det gamla bondesamhället? Hade avträdena någon annan funktion under den tid då de flesta var bosatta på gårdar på landsbygden? Läs mer nedan.

En diskussion om lämnandet av avföring och urin väcker ofta starka känslor i dagens samhälle. Det är ett tema som i många fall anses som tabu. Så har det inte alltid varit. Förändringen skedde först i början av 1900-talet. Avträdet eller nuförtiden i dagligt tal utedasset låg mitt på gårdsplanen på samma ställe som nu på allmogemuseet. I det gamla bondesamhället på 1800-talet var det trångbebott. Människor levde då mycket nära varandra. Avträdet blev på så sätt det forum för social kontakt där nära unga vänner av samma kön men även nära familjemedlemmar som mor och dotter eller far och son kunde diskutera ostört. Det här är även varför det fanns två avträdeshål på utedasset på Knusbacka. Av den här orsaken kallades ett avträde ofta för hemlighuset. Smeknamnet har inte att göra med de privata behov som man utförde i hemlighet.


Avträdet på Knusbacka museigård. Foto: EAW 2021.

När man hade uträttat färdigt behoven på hemlighuset var det dags att torka sig. Hur fungerade själva torkningen på 1800-talet? Det fanns högst antagligen inte något toalettpapper att tillgå då avträdet på Knusbacka var i bruk. I stället för modernt toalettpapper använde sig folk ofta av gammalt tryckt tidningspapper. Det förekom även att billiga färdigt lästa böcker användes för ändamålet. Produktionen av tidigt toalettpapper för kommersiellt bruk i västvärlden uppfanns av den amerikanske uppfinnaren Joseph Gayetty. Detta skedde i östra USA i mitten av 1800-talet. Fortfarande på 1930- och 1940-talen var toalettpapper relativt sällsynt i Norden. Många ansåg nämligen att det var en onödig och dyr lyxprodukt som inte alla hade råd med. Kommersiellt producerat toalettpapper slog igenom i Norden först i mitten av 1900-talet.


Avträdet (i mitten av bilden) är beläget central på gårdstunet, intill en annan ekonomibyggnad. Foto: EAW 2021.

Det har skett stora förändringar i mentaliteten gällande uppfattningen av avträden från mitten av 1800-talet till idag. Nuförtiden uppfattar många avträdena som ohygieniska. En stor anledning till detta är att den illaluktande avföringen och pappren blir kvar på dasset. I en egen toalett hemma förflyttas allt bort med vatten. Så var det inte i det gamla bondesamhället. Världsutställningen The Great Exhibition of the Works of Industry of All Nations hölls i Crystal Palace i Hyde Park i London år 1851. Här introducerades de första offentliga vattenklosetterna eller på engelska water closets (wc). De ökade på hygienen i städerna. På landsbygden fortsatte befolkningen att gå till dasset speciellt på somrarna. Livet blev mer privat på 1900-talet. Nu för tiden anses dassen därför generellt tillhöra en epok som har spolats bort från vår moderna värld. I enstaka fall kanske man fortfarande har ett traditionellt utedass på stugan.


Avträdet har restaurerats vid någon tidpunkt och nu finns bara ett hål. Även dörren har byggts om. Foto: EAW 2021.

Litteratur:
Backman, Sigbritt, Hertonäs gård - från säterier till museum, SOV, Helsingfors 2016.
Bäck, Kalle, Det svenska dasset – Inte bara en skitsak!, Borensberg 1994.

Ralf Palmgren