Gratis inträde med Museikortet!
Följ oss på Youtube!

Vår adress: Borgbyggarvägen 12, 00810 Helsingfors.
Tfn: 040-1526185
E-post: hertonasgard (at) gmail.com

Eller ta kontakt via formuläret nedan! Tack på förhand!

Skriv siffran 2 med bokstäver:

Blogginlägg

Världsutställningen i Paris 1889

Paris är idag en av de populäraste städerna att besöka i världen. Frankrikes huvudstad har en lång och rik historia från medeltiden till franska revolution och till den moderna tiden. I staden finns också många kända sevärdheter som t.ex. Louvren, Notre Dame de Paris, Triumfbågen, Versailles palatset och förstås Eiffeltornet. Världsutställningen 1889 är känd för att ha introducerat Eiffeltornet. Men vad har Paris 1889 och Eiffeltornet med Hertonäs gårds museum att göra? När jag gick igenom olika fotoalbum i Hertonäs upptäckte jag att Helene Bergbom (f. Gripenberg) har lämnat efter sig ett album med bilder från världsutställningen 1889 och det fanns många intressanta bilder i albumet. Läs mera nedan!Läs mera »
Karl Heikkilä
12.01.2022 kl. 19:02

Pariisin maailmannäyttely 1889

Tänään Pariisi on yksi maailman suosituimmista paikoista, jonne matkustetaan. Ranskan pääkaupungilla on pitkä ja rikas historia keskiajasta ranskan vallankumoukseen ja moderniin aikaan. Kaupungissa on myös monta kuuluisia nähtävyyksiä kuten taidemuseo Louvre, Notre Dame de Paris, Riemukaari, Versailles palatsi ja tietenkin Eiffelin torni. Pariisin maailmannäyttely 1889 on kuuluisa siitä, että Eiffelin torni esitetiin siellä. Mutta mitä Pariisilla 1889 ja Eiffel tornilla on Herttoniemen kartanon museon kansa tekemistä? Kun olin käynyt erilaisien valokuva albumeiden läpi Herttoniemellä, huomasin että Helene Bergbomilla (os. Gripenberg) on valokuva albumi maailmannäyttelystä 1889 ja albumissa oli monta kiinnostavaa kuvaa. Lue lisää alla! Läs mera »
Karl Heikkilä
12.01.2022 kl. 18:57

Exposition Universelle 1889

Today Paris is one of the most popular tourist destinations in the world. The capital of France has a long and rich history from the medieval period to the French revolution and to the modern age. There are many famous attractions in Paris such as the Louvre, Notre Dame de Paris, Arc de Triomphe, Palace of Versailles and of course the Eiffel Tower. The Exposition Universelle (world’s fair) 1889 is known for introducing the Eiffel Tower. But what has Paris 1889 and the Eiffel Tower got to do with Herttoniemi Manor Museum? When I went through different photo albums at Herttoniemi I discovered that Helene Bergbom (born Gripenberg) has left behind an album with pictures from the world’s fair 1889 and there were many interesting pictures in the album. Read more down below!Läs mera »
Karl Heikkilä
12.01.2022 kl. 18:48

Sytning – bondens pension, den välbärgades möjlighet II

De så kallade sytningsavtalen fanns kvar ända in på 1900-talet – ett faktum som visar hur viktiga de var för många människor på landsbygden. De sista sytningshjonen, det vill säga äldre som ”tagit sytning” hos sina barn, upplevde också de första folkpensionerna på 1930-talet innan pensionssystemet och urbaniseringen förpassade sytningssystemet till historien. Också borgarna slöt sytningsavtal med sina föräldrar. Läs mer nedan!Läs mera »
Ida Karlgren
21.12.2021 kl. 16:13

Syytinki - maanviljelijän eläke, varakkaan oikeus II

Syytinkisopimukset säilyivät 1900-luvulle asti. Tämä osoittaa, kuinka tärkeitä ne olivat monille maaseudulla asuville. Myös viimeiset syytingillä olevat kokivat ensimmäiset kansaneläkkeet 1930-luvulla ennen kuin eläkejärjestelmä ja kaupungistuminen siirsivät syytinkijärjestelmän historiaan. Porvarit solmivat myös syytinkisopimuksia vanhempiensa kanssa. Lue lisää alla!Läs mera »
Ida Karlgren
21.12.2021 kl. 16:08

Retirement Contracts – On Aging as a Farmer and a Burgher II

The signings of retirement contracts (Swe. sytning) remained important up and into the 20th century – a fact that proves their importance to the denizens of the Finnish countryside. The last people living as so called sytningshjon lived to experience the birth of the national pension system in the 1930s, before national pensions and urbanisation eventually made the retirement contract system redundant as a primary form of retirement. The contracts could also be signed by burghers and their relatives. Read more below!Läs mera »
Ida Karlgren
21.12.2021 kl. 15:59

Sytning – bondens pension, den välbärgades möjlighet I

Genom tiderna har många hemman varit föremål för sytning, även Hertonäs gård. Men vad är sytning? Andra namn för fenomenet är bland annat undantag eller födoråd, samt en mängd andra regionala varianter – men oavsett vad man kallar det vet få vad ordet betyder mer. Att syta någon eller något betyder ursprungligen att ta hand om, sköta, och kom att beteckna en typ av pensionsarrangemang som existerade i Norden i flera hundra år. Läs mer nedan!Läs mera »
Ida Karlgren
13.12.2021 kl. 17:25

Syytinki - maanviljelijän eläke, varakkaan oikeus I

Kautta aikojen monet kodit ovat peritty syytingin kautta, myös Herttoniemen kartanolla. Mutta mitä on syytinki? Ilmiöllä on monta nimeä, kuten ruokahuolto, sekä joukko muita alueellisia muunnelmia - mutta kutsutaan sitä miksi tahansa, harvat tietävät nykyisin mitä sana tarkoittaa. Syytinki tarkoittaa alunperin huolehtimista ja tuli merkitsemään sellaista eläkejärjestelyä, joka oli olemassa Pohjoismaissa useita satoja vuosia. Lue lisää alla!Läs mera »
Ida Karlgren
13.12.2021 kl. 17:21

Retirement Contracts – On Aging as a Farmer and a Burgher I

Through the ages many homesteads have switched hands via something called sytning/syytinki, amongst others Hertonäs manor. But what is sytning? It’s a phenomenon that has had many other names, depending on what Nordic country and region you’re from, but no matter what it is called few know it’s meaning and importance nowadays. Originally, the meaning of the word is to take care of something or someone, but it came to mean much more - as a form of retirement contract, sytning was the main form of pension for most property-owning farmers for centuries. Read more down below!Läs mera »
Ida Karlgren
13.12.2021 kl. 17:16

Antikt formspråk på Hertonäs gård

Tidigare på hösten rapporterades det tyvärr i nyheterna om flera vulkanutbrott på vulkanön La Palma på norra Kanarieöarna i Spanien. Historiskt sett har det funnits flera stora vulkanutbrott i världen. I flera av dessa fall har de haft en avgörande påverkan på historien. Ett sådant vulkanutbrott skedde år 79. Då var det vulkanen Vesuvius 10 km sydöst om staden Neapel i dagens södra Italien som hade ett utbrott. Händelsen influerade bland annat det formspråk som nu finns till påseende för besökare på Hertonäs gård. Hur syns vulkanutbrottet i de existerande utställningarna? På vilket sätt påverkar antiken fortfarande idag det som finns tillgängligt på Hertonäs gård? Det här kommer jag nu att behandla i denna bloggartikel. För mer information om Vesuvius och antikens influens på Hertonäs gård och utställningarna se texten här nedan.Läs mera »
Ralf Palmgren
29.11.2021 kl. 07:33

Sytning – bondens pension, den välbärgades möjlighet I

13.12.2021 kl. 17:25
Genom tiderna har många hemman varit föremål för sytning, även Hertonäs gård. Men vad är sytning? Andra namn för fenomenet är bland annat undantag eller födoråd, samt en mängd andra regionala varianter – men oavsett vad man kallar det vet få vad ordet betyder mer. Att syta någon eller något betyder ursprungligen att ta hand om, sköta, och kom att beteckna en typ av pensionsarrangemang som existerade i Norden i flera hundra år. Läs mer nedan!

I Hertonäs gårds arkiv finns bland annat ett fotografi på denna s.k. sytarstuga på Guss hemman i Mårtensby, taget av fotografen Irene Wahlberg kring sekelskiftet 1900:


Guss, Mårtensby. Sytningstugan.  Framför stugan sitter Vilhelmina Hellman, 66. Hennes dotter Emilia, gift Blomqvist, 29, står i mitten. Till höger sitter Vilhelminas dotterdotter Edit, vars mor Alexandra Josefina dog som 29-åring år 1889. Fotot är nummer 24 i samling 101, Helsinge 1900.

En sytningsstuga var ofta en liten byggnad som kunde byggas av ett par före de gav upp gården för sytning, eller som byggdes åt föräldrar (eller obesläktade sytningshjon) av den nya bonden som ingått sytningsavtal (eventuellt som en del av avtalet). Man kan tänka sig att en välbyggd liten stuga var mycket enklare att leva i som äldre – ett mindre utrymme är enklare att värma upp, och avstånden är inte långa. Stugan låg antagligen nära mangårdsbyggnaden, så hjälp fanns nära till hands om man behövde den.

Sytningen verkar inte alltid ha varit en dans på rosor dock – av överlevande dagboksmaterial kan man uttyda åsikter om att man blivit dåligt behandlad av barnen eller deras maka, att man inte tycker man fått tillräckligt att äta, eller helt enkelt har olika åsikter om status, rollfördelning och uppgifter på gården. Det var inte heller alltid så att sytningshjonen hade en egen byggnad – speciellt vid 1800-talets slut blev det allt vanligare att föräldrarna bodde med resten av familjen i mangårdsbyggnaden, vilket säkerligen bäddade för en del konflikter. Likt många andra familjesituationer är sytningen på så vis alltid en nyanserad och dynamisk företeelse. 

Situationen för Vilhelmina Hellman från Guss i Mårtensby är inte helt klar för oss idag, precis som den Wetterska frågan inte är helt tydlig heller. Vilhelmina Forstell föddes 1834 i Kyrkslätt, och gifte sig som 23-åring med nämndemannen och bonden på Guss, 40-åriga Adolf Hellman. Deras döttrar Alexandra Josefina och Fanny Emilia föddes 1860 och 1871 respektive, innan Adolf dog 1873. Vilhelmina, nu änka, verkar ha skött hemmanet i många år, men yngre dottern Emilia framstår som ägarinna från och med 1894. Inte ogrundat kan man anta att Vilhelmina då flyttade in till sytarstugan, medan dottern och svärsonen bebodde huvudbyggnaden.


Guss, Mårtensby. En del av huvudbyggnaden, fotograferat av Irene Wahlberg 1900. Nummer 23 i samling 101, Helsinge 1900.

Sytning som fenomen överlever än idag i det finska lagspråket, men dess betydelse för den finska befolkningen har minskat allteftersom samhället förändrats. I äldre tid ansågs gården inte nödvändigtvis som hemmansägarens individuella egendom – tvärtom var släktgården just det, egendom man ofta fått av släkten och som skulle fortsätta förvaltas av släkten. Mark blev genom århundradena mer kommersialiserat, och då urbanisering och industrialisering öppnade dörren till ett helt nytt sorts liv förändrades den rytm som landsbygdens folk levt i. Arvingarnas möjligheter och val breddades, och föräldrarnas kontroll av egendomen minskade i betydelse. Det blev allt vanligare att istället arrendera sin mark, antingen till barn eller utomstående, för att få ytterligare lite säkerhet under ålderdomen.

Från att ha varit en självklar del av landsbygdslivet har sytningens historiska betydelse hamnat i viss glömska. Idag vet de flesta i Finland inte längre vad sytningen innebar, även om våra far- och morföräldrar fortfarande minns sina äldre släktingar på landsbygden som levde ”på undantag” i gårdens lillstuga. 

Litteratur

Hannikainen, M. & Vauhkonen, J. 2012: Arbetspensionernas historia inom den privata sektorn i Finland. Sammanfattning av verket Ansioiden mukaan. Yksityisalojen työeläkkeiden historia. Helsingfors, 28.11.2021.

Holmgren, S. 2020: Med tacksamhet förbinder jag mig. En diskussion om formalisering utifrån 20 undantagskontrakt. Uppsala, 28.11.2021.
Moring, B. 2006: “Nordic Retirement Contracts and the Economic Situation of Widows.” Continuity and change 21.3. Cambridge, 383–418. 
Haggrén, Georg 2014: Wetter, Abraham, Biografiskt lexikon för Finland, Svenska litteratursällskapet i Finland, 28.11.2021.
Bergbom, J. G. 1910: Hertonäs anteckningar. Helsingfors.
Jonasson, F. 1931: Suomen maatilat. Borgå, 28.11.2021. 
Svenska Akademiens ordbok (SAOB), syta, (2001), 28.11.2021.
Charpentier, A. 1896: Om sytning. Helsingfors.

Ida Karlgren