Hertonäs gårds museums BLOGG

Herttoniemen kartanon museon BLOGI

Herttoniemi Manor Museum's BLOG

av / tekijä / by
Eva Ahl-Waris
(intendent, intendentti, Curator)

Foto/kuva/photo: AS 2019.

Hertonäs på spelfilm

27.03.2020 kl. 13:10
Hertonäs gårds museiområde har fått agera som scen till ett antal spelfilmer under 1900-talet. Gården lämpade sig väl som scen eftersom den låg nära huvudstaden och studiorna samt ändå kunde representera både koja och slott. Läs mer nedan!

Den första filmen som inspelades här var Ollin oppivuodet (Teuvo Puro, 1920). Följande film gjordes 1923, då gården fick föreställa ”Rautakylä herrgård”: Gamla baron på Rautakylä (Carl Fager, 1923). Suomi-Filmi gjorde flera filmer på Hertonäs gård varav den sista var Kajastus (Carl von Haartman, 1930).


Filmteamet för Gamla baron på Rautakylä (1923) i parken. SOV.

SF, Suomi-Filmis rival, tog på 1930-talet över herrgården som en favoritscen för sina filmer. Det är dokumenterat att gården verkade som fond i åtminstone 14 filmer fram till år 1962. Samarbetet med Svenska Odlingens Vänner pågick inalles i 25 år. Under den här tiden var museet ett Topeliusmuseum under ledning av intendenten Paul Nyberg.

Många berömda SF-filmers scener utspelar sig i herrgårdens park, utanför karaktärsbyggnaden eller på gårdstunet mellan stallet, vagnsskjulet och Knusbacka. Knusbacka fick agera torp eller lantligt hemman. En av de mest berömda filmerna, där Hertonäs herrgård finns med, är Vagabondvalsen (Toivo Särkkä, 1941) med Ansa Ikonen och Tauno Palo i huvudrollerna. Men allra mest berömd av filmerna med Hertonäs som scen är nog Katarina och greven av Munksnäs (Ossi Elstelä, 1943) med Regina Linnanheimo och Leif Wager. Wagers rollkaraktär, greve Mauritz, sång ute i parken intill dammen i den engelska parken är legendarisk (Romansen av Reino Hirviseppä och Nils-Eric Fougstedt). Men också i filmen Eteenpäin – elämään (Särkkä & Norta, 1939) utspelar sig på gården med Tauno Palo i huvudrollen som ägaren Robert Harmaalahti. Knusbacka, som ursprungligen flyttats hit från Sibbo, fick agera enkel lantgård från Savolax i filmen Rakkaus on nopeampi Piiroisen pässiäkin (Wilho Ilmari, 1950).


Regina Linnanheimo och Leif Wager spelar förälskat par i parken i Katarina och greven av Munksnäs (1943). SF/SOV.

Sommaren 2019 intervjuade jag en dam, som bott på museets område som barn på 1940-talet. Hon återkallade i minnet hur skådespelarna fick använda Maijas stuga som pausutrymme och att byta om i. Skådespelarna och regissören och de övriga filmteamet höll sig dock mest för sig själv och umgicks under filmsinspelningarna och pauserna inte nämnvärt med dem som bodde här, konstaterade hon dock, utan rörde sig bara i sitt eget gäng. I varje fall är filmverksamheten en stor del av museets historia. Den sista mer berömda rullen som filmades här var Raja 1918 (Lauri Törhönen, 2007) som hade med scener som utspelas i karaktärsbyggnadens interiör.

Hertonäs gård förekommer också på en hel del dokumentärfilmsmaterial, t.ex. Hertonäs (Paavo Salo, 1957). Ifall man är intresserad vad som finns kan man ta sig en titt på KAVI:s (Nationella audivisuella arkivets) sidor och söka på Elonet eller bläddra i Rundradions Levande arkiv.

För tillfället är det inte tillåtet att filma inuti herrgården – vi har vår utställning här och saknar dessutom el i en del utrymmen. Men ifall ni vill filma i parken, tag vänligen kontakt med oss! I år utvecklar museet en specialtur i museet och på museiområdet med filmtema. Vi återkommer med mer information senare i år! Under tiden kan ni läsa om Hertonäs på film i Laine et al (2019) Unelmatehdas Liisankadulla. Suomen Filmiteollisuus OY:n tarina (SKS: Helsinki) och i vår historik Backman (2016) Hertonäs gård. Från säterier till museum (SOV: Helsingfors). PS: Ifall ni vill beställa historiken för 20 euro + postkostnader, ta kontakt!

Eva Ahl-Waris