Hertonäs gårds museums BLOGG

Herttoniemen kartanon museon BLOGI

Herttoniemi Manor Museum's BLOG

av / tekijä / by
Eva Ahl-Waris
(intendent, intendentti, Curator)

Foto/kuva/photo: AS 2019.

Hertonäs gårds karaktärsbyggnad – från fajansfabrik till landmärke

18.05.2020 kl. 07:36
Idag är det internationella museidagen! För att fira detta berättar vi litet närmare om Hertonäs gårds karaktärsbyggnad i nyklassicistisk stil, som är ett betydande landmärke i Hertonäs idag. Men det är inte allmänt känt att den nuvarande byggnaden till en början fungerade som en fajansfabrik på 1700-talet. Läs mer nedan!


Hertonäs gårds karaktärsbyggnad. Foto: EAW 2019.

Hertonäs gårds nuvarande karaktärsbyggnad fick sitt nuvarande utseende år 1815, då Carl Olof Cronstedt hade införskaffat herrgården och ville ge sitt residens ett tidsenligt lyft. Den nuvarande fasaden planerades av arkitekten Pehr Granstedt, som även ritade många stenhus i Helsingfors vid samma tid och deltog i att ge staden sin empirprägel.

Den tidigare huvudbyggnaden stod längre söderut på ägorna och var en rödmyllad byggnad i två våningar. Norr om denna byggnad uppfördes en byggnad i en våning i sten som kom att kallas ”Brännhuset”, eftersom brännugnar för fajans förlades i här.

Hur kom då denna fabrik till? Då officeren Bengt von Spången ägde gården grundades nämligen en fajansfabrik här, ”en Fabrique till förfärdigande af oäckta Porcellainer”. Tillståndet till grundläggningen gavs 26 maj 1762 och en bolagsordning gjordes upp, med 30 lotter, av vilka von Spången ägde en tredjedel. Övriga aktieägare var bland annat Augustin Ehrensvärd och Johan Sederholm samt andra eminenta borgare i den intilliggande staden Helsingfors. Ett ”brännhus” byggdes följaktligen på den så kallade Jägarbacken för att verka som fabrik. Johan Sederholm tog sedermera över gården, men fabrikens produktion fortsatte.


Keramik av rödlera från Finland. Liknande skärvor har även påträffats i Hertonäs. Foto: Museiverket/Finna.fi.

Denna byggnad lät sedan Cronstedt bygga om till nytt karaktärshus i två våningar. Själva fabriken fortsatte dock på ägorna fram till år 1845. Åren 2005-07 har utgrävningar gjorts intill byggnaden och en del kakelibitar och keramik av tidstypisk rödlera har påträffats. Tanja Rönkkö har skrivit en avhandling pro gradu om keramiken. Det är fråga om produktion av vardagliga föremål som tallrikar, fat, tegelpannor och krukor samt kakel för kakelugnar. Kom keramiken att säljas till den växande staden Helsingfors? Möjligen, anser Rönkkö. I varje fall är det känt att lerkärl fördes till marknaden i Helsingfors bland annat år 1793.


Det rundade hörnet i röda salongen (bakom clivian) på första våningen härrör sig möjligen från den tid då huset fungerade som fajansfabrik. Foto: EAW 2020.

En brännugn finns fortfarande bevarad i karaktärsbyggnadens källare. Ifall du blev intresserad finns det mer att läsa om i Rönkkös avhandling samt i vår historik:
Backman, Sigbritt 2016: Hertonäs gård. Från säterier till museum. Svenska Odlingens vänner i Helsinge r.f.: Helsingfors.
Rönkkö, Tanja 2012: PIXE-analyysin käyttö arkeologisten keramiikka-aineiston tutkimuksessa. Tapaustutkimuksena Herttoniemen keramiikkatehdas (1762-1845). Pro gradu-tutkielma, arkeologia. Helsingin yliopisto. Opubl.

Eva Ahl-Waris