Hertonäs gårds museums BLOGG

Herttoniemen kartanon museon BLOGI

Herttoniemi Manor Museum's BLOG

av / tekijä / by
Eva Ahl-Waris
(intendent, intendentti, Curator)

Foto/kuva/photo: AS 2019.

Johan Sederholm och Hertonäs gård på 1700-talet

10.07.2020 kl. 14:36
En av Helsingfors mest kända handelsmän genom tiderna är troligen Johan Sederholm (1722–1805). Han köpte Hertonäs gård av officeren Bengt von Spången år 1777. Redan tidigare hade han ägt en andel i den fajansfabrik som von Spången grundat här år 1762. Sederholm var borgare, men fick dispens för att inneha frälsegods. Han ägde även andra gårdar i Helsingforstrakten. Läs mer nedan!

En av Helsingfors mest kända handelsmän genom tiderna är troligen Johan Sederholm, som levde på 1700-talet i slutet av Svenska tiden. Under hans tid var Helsingfors en stad som växte i omfattning tack vare bygget av Sveaborg från och med slutet av 1740-talet. Sederholms far Erik var rikssvensk och anlände till den under Stora ofreden nerbrända staden Helsingfors år 1722. Han var från tidigare bekant med helsingforsborgaren Petter Wetter (som även han ägt Hertonäs gård) och hade troligen Wetter att tacka för utnämningen till tullinspektör. I likhet med många andra handlanden på 1700-talet inledde Johan Sederholm sin karriär som bodbiträde, men redan 1752 kom han framåt i karriären genom att leverera varor och byggmaterial till fästningsbygget på Sveaborg.


Johan Sederholm omkring år 1800. Målning av Emanuel Thelning, Helsingfors stads museum.

Sederholm skaffade sig en stor förmögenhet och lånade pengar till kronan. Han fick undantagstillstånd av kungen att äga herrgårdar, fastän han hade borgarbakgrund. Kung Gustav III hade vilat i Håkansböle på sin resa genom landet år 1775 och hade även besökt Johan Sederholm i hans hus i Helsingfors. Några år senare fick Sederholm äran att vara en av kronprinsens faddrar. Sederholms förmögenhet var enorm: han var delägare i ett antal sågar och manufakturer (såsom till exempel Hertonäs gårds fajansfabrik) och verkade också som skeppsredare. Sederholm kom att bli en av områdets mäktigaste landägare i och med att han köpte herrgårdarna i Bocksbacka, Kottby, Gumtäkt och Håkansböle samt ägde även andra mindre rusthåll och gårdar. Sederholm köpte till exempel Gumtäkts gård år 1775 och hans ättlingar innehade den ända till 1840.


Johan Sederholm lät i likhet med andra förmögna borgare bygga ett stenhus i centrum av Helsingfors. Det står fortfarande kvar i sin 1700-talsskepnad och här huserar numera Helsingfors stadsmuseum. Foto: Matti Huuhka 1995, Helsingfors stads museum.

År 1777 köpte Sederholm Hertonäs gård. Vid den här tiden låg den gamla huvudbyggnaden längre söderut och den var byggd i trä. Sederholm lät mäta upp Hertonäs gårds ägor med hjälp av lantmätare Fredrik Christéen år 1779. I kartans beskrivning ingår även annan intressant information såsom att det fanns 12 torpare och en landbo på gården. Totalarealen uppgick till ca 1000 hektar vid denna tid. Sederholm lät även rusta upp jordbruket exempelvis på Håkansböle gård, som han ägde mellan åren 1760 och 1793. Han lär även ha anlagt gårdens park på 1780-talet. På den plats där kung Gustav III åt picknick på Håkansböle marker lät Sederholm uppföra ett lusthus till minne av händelsen.

Sederholm var gift två gånger och fick inalles 12 barn. År 1792 sålde Johan Sederholm Hertonäs gård till en av sina svärsöner, Johan Gustaf Olander, som redan följande år sålde gården vidare till officeren Carl Olof Cronstedt. Cronstedt ägde gården i omgångar, under åren 1793–99 och från 1813 fram till sin död 1820.


Johan Sederholm begravdes vid Ulrica Eleonorakyrkan, som stod på nuvarande Senatstorget. Hans grav flyttades år 1812 till gravgården i nuvarande Gamla kyrkans park. Han vilar i ett nyklassicistiskt gravkapell ritat av arkitekt C. L. Engel. Foto: Mika Peltonen 1997, Helsingfors stads museum.

Läs mer i t.ex.:
Aalto, Seppo 2016: Kauppiaita ja laivanvarustajia. Helsinkiläisten elämä Ruotsin aikana 1550–1809. Siltala: Helsinki.
Backman, Sigbritt 2017: Hertonäs gård. Från säterier till museum. SOV: Helsingfors.
Lönnqvist, Bo 2009: Herrgårdar och rusthåll i Helsingforstrakten. Schildts: Helsingfors.

Eva Ahl-Waris