Hertonäs gårds museums BLOGG

Herttoniemen kartanon museon BLOGI

Herttoniemi Manor Museum's BLOG

av / tekijä / by
Eva Ahl-Waris
(intendent, intendentti, Curator)

Foto/kuva/photo: AS 2019.

Nyklassicismen – representerad även på Hertonäs gård

26.07.2020 kl. 11:18
Nyklassicismen var en konststil inspirerad av antiken som använde sig av historiebruk. Den var en reaktion mot rokokon på 1700-talet. Stilen nådde även det svenska riket i slutet av 1700-talet och början av 1800-talet. På Hertonäs finns stilen representerad både i arkitektur och i föremålskultur. Läs mer nedan!

I Sverige kallas nyklassicismen även gustaviansk stil (efter regenten Gustav III), och den sena formen för karljohanstil (efter Karl XIV Johan). Inom arkitektustilen härskade principen av ordning (som kom till synes i t.ex. kolonner), och klassiska element som friser och dekorer vars teman togs ur den grekiska mytologin. De ljusa färgerna hänivsar till antikens lämningar och byggnadsmaterial så som marmorn i Pompeij och Parthenon.


Hertonäs gårds karaktärsbyggnad är byggd i nyklassicistisk stil (Pehr Granstedt 1815). Foto: SOV.

En annan variation av stilen kallas även kejsarstilen eller empiren och kejsar Alexander I av Ryssland lät bygga en rad nya administrativa byggnader i S:t Petersburg enligt nyklassicistiska ideal. I Helsingfors, som byggdes upp från grunden efter kriget 1808-09, kom stilen att framhäva den nya kejserliga tillhörigheten till Ryssland. Nybyggnadskommittén i Helsingfors kallade in arkitekt Carl Ludvig Engel, bördig från Tyskland, men verksam i S:t Petersburg, för att skapa en nyklassicistisk form för den nya huvudstaden i Storfurstendömet Finland. Samme Engel har ritat de två lusthusen i Hertonäs gårds park på 1810-talet: det ena är till formen kvadratiskt och det andra åttakantigt. Det ena lusthuset finns som en motpol till karaktärsbyggnaden i andra änden av den franska parkens huvudaxel. Det oktagonala lusthuset är romantiskt beläget i den engelska parken, där det får spegla sig i en av parkens konstgjorda dammar. Arkitekten Pehr Granstedt, som ritade Hertonäs gårds nya karaktärsbyggnad 1815, inspirerades även av stilen och ritade en rad andra byggnader i Finland och i Helsingfors utgående från de nyklassicistiska idealen med ljusa ytor och kolonner.


Det kvadratiska lushuset liknar enligt tidens ideal ett grakiskt tempel. Foto: SOV.

Interiören i Hertonäs gårds karaktärsbyggnad har även återskapats. I nedre våningen har en av salarna röda väggar – det är frågan om pompeijansk stil, det vill säga en röd nyans som baserar sig på fynden i Pompeij. Den av Vesuvius utbrott år 79 e.Kr. förstörda staden började planmässigt grävas ut arkeologiskt på 1700-talet och väckte enormt intresse över hela Europa. Den stora uppskattningen av antikens ideal började återges i konsten, arkitekturen och politiken. Den ståtliga öppna spisen i röda rummet har en nedre del av porfyr, som var en populär men dyrbar stenart under denna tid, övre delen är av gips, som imiterar stenen. Kolonnerna i interiören är joniska, men byggda som marmorimitationer i målat trä.


Carl Olof Cronstedts säng har inspirerats av antikens ideal. Foto: EAW 2020.

På Hertonäs gård finns en rad föremål som tillhört Carl Olof Cronstedt, som tjänade som officer under Gustav III innan sin återkomst till Finland. Rokokons runda former och pastellfärger ersattes med vitt och guld och kantiga former, vilka kommer till uttryck i t.ex. Cronstedts säng, biblioteksstolarna, olika byråer och bord. En del av föremålen är införskaffade till hemmet i Stockholm, andra under Cronstedts tid på Hertonäs gård.

Stilen var också politisk och man hänvisade till de demokratiska traditionerna i Grekland och Rom, särskilt i den monumentala arkitekturen i Frankrike och Amerika i slutet av 1700-talet. Det finns också anspelningar till det politiska här – Finlands regering under den ryska tiden benämndes senat (hänvisning till Rom) och byggnaden Senatshuset (numera Statsrådsborgen). Stilen fortlevde i högreståndshemmen under 1800-talet i olika former och man inredde gärna med element som kopior av grekiska och romerska skulpturer, konstföremål som hade antikens mytologi som tema, och så vidare.


Salen på första våningen i Hertonäs gårds karaktärsbyggnad har pompeijanskt röda väggar. Interiören är från slutet av 1800-talet, men väggarnas färg härstammar från den på Cronstedts tid rådande stilen. Foto: EAW.

Det finns en hel del mer att säga om stilen och uttrycken. Vilka andra element i museet kan minna om den gustavianska tiden i slutet av 1700-talet eller om den ryska tiden i början av 1800-talet? Välkommen att stifta bekantskap med våra byggnader och våra samlingar! ? Museet är öppet idag, söndag kl. 12-14 (inträde 7 / 3 euro). Eller tag kontakt och boka en privat visning!

Läs mer om nyklassicismen i Cronstedts hem och inredning i:
Bäcksbacka, Christina 1995: Viceamiral Carl Olof Cronstedts hem. SMYA 102. Finska fornminnesföreningen: Helsingfors.

Eva Ahl-Waris