Hertonäs gårds museums BLOGG

Herttoniemen kartanon museon BLOGI

Herttoniemi Manor Museum's BLOG

av / tekijä / by
Eva Ahl-Waris
(intendent, intendentti, Curator)

Foto/kuva/photo: AS 2019.

Männen bakom fasaderna på Hertonäs gårds byggnader

01.08.2020 kl. 11:20
Hertonäs gårds byggnader i nyklassicistisk stil har ritats av två berömda arkitekter på 1800-talet, Pehr Granstedt och Carl Ludvig Engel. Vilka var dessa män, och vilka andra berömda byggnader har de skapat? Läs mer nedan!

P. Granstedt

Löjtnanten och arkitekten Pehr Granstedt (1764–1828) var född i Karlskrona i Sverige. Han tjänstgjorde inom militären och var konduktör vid Fortifikationsverket. Sedan 1790-talet tjänstgjorde han främst i anknytning till fortifikationsbygget på Hangö udd och verkade senare på Sveaborg och slutligen i Helsingfors. Granstedt tillfångatogs av ryska armén under Finska kriget 1808 och han arbetade i Kuopio från och med år 1810. Granstedt stannade kvar i Finland för att arbeta som civilarkitekt. År 1814 slog han sig ner med sin familj i Helsingfors och han utnämndes till stadsingenjör år 1818. Granstedt blev en av de mest produktiva arkitekterna för planeringen av nyklassicistiska stenhus i Helsingfors. Han ritade flera hus längs med Norra Esplanaden, t. ex. Heidenstrauchs palats på Norra Esplanaden 1, som numera är Presidentens slott, samt Goveniuska huset / Hotell Kleineh (1819) vid hörnet av Unionsgatan, Uschakoffska huset på Norra Esplanaden 19 (1815) och Norra Esplanaden 5 (Lampaska huset, 1817).


Hertonäs gårds karaktärsbyggnad är ritad av Pehr Granstedt år 1815. SOV.

Förutom hus i Helsingfors gjorde Granstedt även ritningarna till Rilax gårds huvudbyggnader (1806), Stenhuset i Fiskars bruk (med Charles Bassi och C. L. Engel, 1815–18) och planen för en ombyggnad av Hertonäs gårds Brännhus till ny karaktärsbyggnad i nyklassicistisk stil år 1815. Granstedt har även ritat Carl Olof Cronstedts gravkapell (1820) som ligger vid Helsinge kyrka S:t Lars i nuvarande Vanda. Kapellet är även designat i samma, nyklassicistiska stil som Granstedts övriga produktion. Hans son Anders Fredrik Granstedt (1800–1849) blev också arkitekt och verkade i Helsingfors. Anders Fredrik ritade till exempel stenhuset på Norra Esplanaden 7, som sedermera fått en ny fasad på 1900-talet. Här verkar numera Svenska ambassaden.


Stenhuset i Fiskars enligt Pehr Granstedts design år 1815. Aalto-universitetets arkiv.


Stenhuset i Fiskars. Det förverkligade huset ser en aning annorlunda ut med doriska pelare etc. Foto: EAW 2014.

C. L. Engel

Både far och son Granstedt samarbetade med arkitekt Carl Ludvig Engel (1778–1840). Engel föddes och utbildade sig i Berlin, men verkade sedan som stadsarkitekt i Reval (Tallinn) och som privatarkitekt i S:t Petersburg. Härifrån kallades han till Helsingfors år 1816 av Nybyggnadskommittén för att skapa en ny monumental huvudstad åt det unga storfurstendömet Finland. År 1824 utnämndes han till chef för intendentkontoret i Finland. Engel med familj slog sig ner i staden i ett trähus på Bulevarden. En av hans söner, Carl Alexander (1818–1843), blev även arkitekt till utbildningen.


Carl Ludvig Engel, målning av Johan Erik Lindh. Wikimedia commons.

Engel är troligen mest berömd för de nyklassistiska byggnaderna i Helsingfors centrum: Universitetet, Storkyrkan / Domkyrkan (Nikolajkyrkan), Senatshuset, Nationalbiblioteket och Lappvikens sjukhus samt kasernerna på Skatudden och Societetshuset / Stadshuset (1833). Engel planerade i likhet med Granstedt även ett antal herrgårdar och privata hus såsom Sundmanska huset (1817, Södra kajen 16), som fortfarande finns kvar. Engel designade under sin yrkeskarriär även ett antal kyrkor, sjukhus och fängelser runt om i Finland. Engel skapade också stadsplaner för flera städer.


Plan från år 1841 över Helsingfors monumentala byggnader, ritade av C. L. Engel. Wasenius & Welin, Helsingfors stadsmuseum.

De två lusthusen i Hertonäs gårds park är sannolikt planerade av Engel. Det ena är fyrkantigt och placerat i barockträdgården medan det andra är oktagonalt och finns i den engelska parken. Originalritningen för två lusthus är odaterad och har heller ingen platsinformation, men den donerades nämligen av John Bergbom till Finska Konstföreningen. Bergbom ägde Hertonäs gård i slutet av 1800-talet fram till sin död år 1917, så det är sannolikt att planen avser just de lusthus som byggdes i herrgårdens parker. Engel planerade även bland annat handlanden Johan Sederholms (1722–1805) gravkapell i Gamla kyrkans park. Sederholm hade ägt Hertonäs gård på 1700-talet.


Engels ritningar till två lusthus samt en obelisk. Det är med all sannolikhet frågan om planerna till de två lusthusen i Hertonäs gårds park. Obelisken förverkligades aldrig. Statens konstmuseum.


Kvadratiskt lusthus i Hertonäs gårds park. Troligen designat av Engel. SOV.


Oktagonalt lusthus i Hertonäs gårds park. Troligen designat av Engel. SOV.

Läs mer i:
Backman, Sigbritt 2016: Hertonäs gård – från säterier till museum. SOV: Helsingfors.
C. L. Engel – Koti Helsingissä, sydän Berliinissä / Hemmet i Helsingfors, hjärtat i Berlin. Schildts: s.a.
Relas, Jukka 2013: Valta, tyyli ja tilat. Keisarien ja presidenttien residenssi Helsingissä 1837–1940. Suomen muinaismuistoyhdistys: Helsinki.

Eva Ahl-Waris