Hertonäs gårds museums BLOGG

Herttoniemen kartanon museon BLOGI

Herttoniemi Manor Museum's BLOG

av / tekijä / by
Eva Ahl-Waris
(intendent, intendentti, Curator)

Foto/kuva/photo: AS 2019.

Ett medeltida kvinnoöde i Finland: “Margareta i Härtonäs”

08.03.2021 kl. 12:08
I slutet av medeltiden fanns några frälsegods i Helsinge socken (kallad Helsinga vid denna tid), däribland i Hertonäs. Helsinge sockens område har sedermera blivit städerna Helsingfors och Vanda. Frälset kom senare att bilda den så kallade adeln. Bland idel män som kommer från Hertonäs nämns även ibland någon enstaka kvinna. Läs mer om “Margareta i Härtonäs” nedan!

Från början av medeltiden fram till 1809 var Finland en del av Svenska riket. Troligen på 1200-talet strömmade nya bosättare till den finska kusten från Sverige. Den östra rikshalvan integrerades allt mer i riket. I slutet av 1400-talet fanns frälsegods även i Hertonäs. Ordet frälse avleds från ordet “fri”, det vill säga befriat från skatt. 


Den senmedeltida idealkvinnan. Jan Van Eyck: Porträtt av paret Arnolfini, 1400-t. Wikimedia commons.
 

Det finns inte så många källor om Hertonäs från den här tiden. I praktiken levde de medeltida familjerna i byarna och på godsen i Hertonäs som storbönder. I huvudsak idkade man jordbruk, boskapsskötsel och fiske. Den äldsta bytomten i Hertonäs har troligen legat på södra sidan av nuvarande Montörsparken. Tomterna var troligen bebyggda av boningshus och ekonomibyggnader i trä. Trakten låg nära den Stora strandvägen mellan Åbo och Viborg samt på ett strategiskt ställe där man kunde övervaka sjörutter och vikar.


Montörsparken i Hertonäs, Helsingfors. Foto: Arto Alanenpää, Wikimedia commons.

Husfruns roll i ett storhushåll var främst att bestämma över sysslorna i hemmet, se till att boskapen sköttes och mat lagades åt hela husfolket. I husfolket ingick familjen, möjliga släktingar samt allt tjänstefolk. I mitten av 1400-talet nämns en viss Margareta ha varit hemma från Hertonäs. Hon var möjligen född omkring år 1424. “Margareta i Härtonäs” gifte sig med Sibbobon Lasse i Gästerby och de fick tre barn: Peder Larsson, Erik Larsson och Margareta Larsdotter. Vid den här tiden använde man vanligen inte tillnamn, utan patronymer (faderns namn). “Margareta i Härtonäs” dotter Margareta Larsdotter gifte sig senare med Lars Mattsson i Sarvlax. I slutet av 1400-talet fick Lars frälserätt för sin egendom i Sarvlax och följaktligen blev Margareta från Hertonäs "stammormor" åt ätten Creutz, som ägde Sarvlax gård ända in på 1700-talet. Släkten äger fortfarande Malmgård, som ligger granne med Sarvlax (i nuvarande Pernå). Margareta (Margarete, Greta, Margit, Mariette) var ett allmänt namn i Helsinga på medeltiden  och Sankta Margareta av Antiochia (jungfru och martyr, d. 304) var ett populärt helgon i hela Östersjöområdet under denna tid.


S:ta Margareta av Antiokia, Wikimedia commons.

Ibland anses “Margareta i Härtonäs” ha varit medlem av ätten Jägerhorn. Ätten Jägerhorn bodde i Hertonäs (möjligen) sedan slutet av medeltiden fram till slutet av 1600-talet, varför det kan vara lätt hänt att sammanblanda olika personer som har sagts härstamma från samma område eller by. Det är ändå sannolikt att “Margareta i Härtonäs” inte härstammade från ätten Jägerhorn. Hennes föräldrar är inte kända. Det är ändå möjligt att Margareta har tillhört eliten, eftersom Hertonäs troligen har varit frälsejord redan på medeltiden. 

Hertonäs nämns i källorna första gången år 1405 (ett par decennier före Margaretas troliga födelsetid): en nämndeman i Borgå fögderis räfts- och rättarting kallades “Laurens Hertoghe” möjligen efter sin boplats. Ordet hertige är dock ett vanligt tillnamn på den tiden och avser inte heller alltid “hertige” (kungligheten) - men det kan antyda att det är frågan om en välbergad person, en “vardagens hertige”. Det kan också vara ett namn som är en relikt från kolonisationstiden två århundraden tidigare, då kungligheter som hertigar faktiskt kunde ha varit ledare för kolonisationen. 

Åren 1555-56 omnämns däremot Hertugenäs tydligt som frälsegods tillhörande en Matz Mortenson, herr Karl (kyrkoherden i socknen, som troligen fått sin andel som fadersarv) samt änkan fru Walborg. Vad mer de hade för sig på Gustav Vasas tid, skriver vi om en annan gång.

Läs mer i:
Backman, Sigbritt 2016: Hertonäs gård - från säterier till museum. SOV: Helsingfors. 
Margareta, i Härtonäs, Geni public profile, (senast sedd 7.3.2020). 
Salminen, Tapio 2015: Medeltiden i Vanda och Helsinga socken. Red. Eva Ahl-Waris, Andreas Koivisto & Tapio Salminen. Vanda stad: Vanda.


 
Eva Ahl-Waris