Här bloggar museets intendent och andra anställda sedan år 2020. Välkommen att läsa våra inlägg, lära dig mer om museets och Hertonäs historia samt följa med vårt arbete på museet!
Visste ni att Finlands första keramikbruk grundades på Hertonäs gård, och att fabriken också var Finlands första aktiebolag? Läs mera i det här blogginlägget!Läs mera »
Under sommaren 2024 påbörjades ett katalogiseringsarbete av Knusbacka gårds allmogeföremål. Under arbetet framkom några intressanta föremål som vi nu delar med oss till er.Läs mera »
På Hertonäs gård finns det bevarat ett kontrakt från den första december år 1858, som Stjernschantz utarbetade till en torpare vid namnet Gustaf Eklund. En torpare är en bonde som jobbar på ett litet område av jord som arrenderats till honom, oftast av en borgare. Genom detta kontrakt kan man få en bättre bild av hur en torpares liv såg ut i mitten av 1800-talet, framför allt vad som krävdes av honom. Läs mera i det här blogginläggetLäs mera »
Den unga officeren Cronstedt hade en framgångsrik start på sin karriär, då han som 19 åring befordrats till artilleriets löjtnant. Han ville fortsätta att avancera och han bestämde sig för att tjänsgöra utomlands. Läs mera om det i det här blogginlägget!Läs mera »
På Hertonäs gård fanns det under 1700- och 1800-talen många torp, men gårdsherrarna brukade ofta själva också jorden på sina marker i någon mån och speciellt under den Bergbomska tiden utvecklades jordbruket på gården. När John Bergbom tog över ansvaret för gården efter sin mor Helena Bergbom åtog han sig att modernisera jordbruket med att införskaffa nyutvecklade maskiner för ändamålet. Dessa drogs för det mesta av hästar och därför var det viktigt att också öka deras antal på gården. I slutet av 1800-talet skaffade John Bergbom en hingst till gården för att delta i arbetet men också producera föl.Läs mera »
Före Bergboms och Cronstedts tid på Hertonäs hade gården redan hunnit ägas av många ambitiös och inflytelserika familjer som på sätt eller annat lämnat sin prägel på dess historia. Bland annat har välkända personer som borgmästare Abraham Wetter, handelsman Johan Sederholm och fältmarskalk Augustin Ehrensvärd ägt gården under 1700-talet. För utvecklingen av verksamheten på gården under 1700-talet var ändå Bengt Gabriel von Spången antagligen den viktigaste. Han ägde gården i endast 16 år, mellan åren 1761 och 1777, men fick under den korta tiden till stånd många förbättringar på gården och grundade under denna tid också Finlands första ”aktiebolag”. Läs mera »
I Hertonäs gårds museiarkiv finns massor med olika föremål och bilder som har intressanta historier bakom sig. De flesta historierna är nära förknippade med Hertonäs gård, men det finns ett par föremål som har en helt annan historia bakom sig. När jag gick igenom bildarkivets bilder stötte jag på ett antal fotografier som föreställer Sveriges kung på besök i Finland på 1950-talet. Fotografierna saknade närmare beskrivning och när jag katalogiserade fotona hade jag ingen aning om när Sveriges kung var i Helsingfors på 1950-talet. Jag fick göra lite detektivarbete och upptäckte att fotona är tagna när Sveriges kung Gustaf VI Adolf var med sin hustru på besök i Helsingfors 1952. Kungen var inte på besök på grund av att olympiska spelen hölls samma år. Läs mera nedan!Läs mera »
På Hertonäs gårds museum finns det en stor mängd av föremål som har tillhört herrgårdens före detta ägare familjen Bergbom. Som praktikant har jag och den andra praktikanten Sten Selin haft som arbete att fotografera och konservera dessa gamla föremål. Föremålen består för det mesta av kläder och bland dessa kläder hittade vi en uniform, som inte är från Hertonäs. Enligt museets föremålskatalog har uniformen tillhört John Bergboms bror Karl Zachris Bergbom, som använde uniformen när han arbetade som direktör för Finlands Bank. Läs mera nedan!Läs mera »
Helsingfors stadsmuseum har besökt Hertonäs gårds museum under den här sommaren. Läs mera om besöket här och praktikanternas vardag på Hertonäs gårds museum!Läs mera »
Två högstadieelever från Hoplaxskolans Munknäsenhet spenderade dagsverksdagen på Hertonäs gårds museum i mars. Under några timmar fick de pröva på att göra olika lättare uppgifter på museet under handledning av intendenten. Läs mer om vad de hade för sig nedan!Läs mera »
På Hertonäs gård har mången piga och dräng tjänat under århundradenas lopp. Men alltid var samarbetet inte så smidigt mellan de underlydande och husbönderna. I ett fall har husmor gett en anmärkning och i ett annat fall rymde och försvann pigan spårlöst. Läs mer nedan!Läs mera »
Från 1920-talet till efterkrigstiden verkade Hertonäs gård som Topeliusmuseum. Den förste intedenten, Paul Nyberg, var författarens barnbarn och skapade utställningen år 1925 i samråd med släktingar och genom föremålslån av staten. Museet har ännu kvar minnen från den här tiden i utställningen. Läs mer nedan!Läs mera »
Året 2021 är förbi och museet vilar under vintern, men i varje fall kan vi ta oss en titt på vad som hände under året. Coronapandemin fortsatte, men vi lyckades trots restriktioner locka en minst lika stor publik besökare och grupper som år 2020. I år blev Julstigen med DOT av och ett årets mest välbesökta evenemang. Vi hade också både prao-elever och praktikanter till hjälp i museiarbetet. Dessutom samarbetade museet med Helsingfors universitet. Läs mer nedan!Läs mera »
Paris är idag en av de populäraste städerna att besöka i världen. Frankrikes huvudstad har en lång och rik historia från medeltiden till franska revolution och till den moderna tiden. I staden finns också många kända sevärdheter som t.ex. Louvren, Notre Dame de Paris, Triumfbågen, Versailles palatset och förstås Eiffeltornet. Världsutställningen 1889 är känd för att ha introducerat Eiffeltornet. Men vad har Paris 1889 och Eiffeltornet med Hertonäs gårds museum att göra? När jag gick igenom olika fotoalbum i Hertonäs upptäckte jag att Helene Bergbom (f. Gripenberg) har lämnat efter sig ett album med bilder från världsutställningen 1889 och det fanns många intressanta bilder i albumet. Läs mera nedan!Läs mera »
De så kallade sytningsavtalen fanns kvar ända in på 1900-talet – ett faktum som visar hur viktiga de var för många människor på landsbygden. De sista sytningshjonen, det vill säga äldre som ”tagit sytning” hos sina barn, upplevde också de första folkpensionerna på 1930-talet innan pensionssystemet och urbaniseringen förpassade sytningssystemet till historien. Också borgarna slöt sytningsavtal med sina föräldrar. Läs mer nedan!Läs mera »