Hertonäs gårds museums BLOGG

Herttoniemen kartanon museon BLOGI

Herttoniemi Manor Museum's BLOG

av / tekijä / by
Eva Ahl-Waris
(intendent, intendentti, Curator)

Foto/kuva/photo: AS 2019.

Antikt formspråk på Hertonäs gård

29.11.2021 kl. 07:33
Tidigare på hösten rapporterades det tyvärr i nyheterna om flera vulkanutbrott på vulkanön La Palma på norra Kanarieöarna i Spanien. Historiskt sett har det funnits flera stora vulkanutbrott i världen. I flera av dessa fall har de haft en avgörande påverkan på historien. Ett sådant vulkanutbrott skedde år 79. Då var det vulkanen Vesuvius 10 km sydöst om staden Neapel i dagens södra Italien som hade ett utbrott. Händelsen influerade bland annat det formspråk som nu finns till påseende för besökare på Hertonäs gård. Hur syns vulkanutbrottet i de existerande utställningarna? På vilket sätt påverkar antiken fortfarande idag det som finns tillgängligt på Hertonäs gård? Det här kommer jag nu att behandla i denna bloggartikel. För mer information om Vesuvius och antikens influens på Hertonäs gård och utställningarna se texten här nedan.

Samtidigt med Vesuvius berömda utbrott skedde även en kraftig jordbävning på området. I samband med dessa händelser ödelades de två antika romerska städerna Pompeji och Herculaneum av sten och aska från ett stort moln från vulkanen. Den romerske författaren Plinius den yngre beskriver i sina brev om händelserna vid ödeläggelsen. Staden Pompeji förblev undangömd fram till 1590-talet. Vid utgrävningar för en underjordisk vattenkanal påträffades resterna av den antika staden. Herculaneum påträffades av en slump under utgrävningar år 1738. Tio år senare i mars 1748 inleddes en omfattande arkeologisk undersökning av området. Fyndet av ruinstaden Pompeji kunde arkeologiskt fastställas år 1763.


Hertonäs gårds karaktärshus i nyklassicistisk stil är byggd på 1810-talet. Foto: EAW 2020.
 

Upptäckten av Pompeji blev mycket populär. Besökare från olika håll i Europa reste till fyndplatsen för att själva kunna beskåda sevärdheterna. Den stora populariteten för de antika romerska och grekiska tidsperioderna avspeglade sig i samhället under upplysningstiden på 1700-talet. Det här blev synligt inom politisk kultur men även inom konst och filosofi. Konststilen nyklassicism var rådande i Europa i slutet av 1700-talet. I Sverige kallas stilen för gustaviansk. Den upplyste monarken Konung Gustav III av Sverige besökte utgrävningarna under sin resa till Italien i början av 1780-talet. Hertonäs gårds karaktärsbyggnad är gjord i sengustaviansk stil efter ritningar av den svenske arkitekten Pehr Granstedt. Herrgården blev färdig under år 1815. De enkla linjerna vid ytterväggarna och taket återspeglar antikens ideal.


Cronstedts säng i nyklassicistisk stil. Foto: SOV.
 

På herrgårdens andra plan finns en utställning om viceamiralen och kommendanten på Sveaborg, Carl Olof Cronstedt, och hans familj. De levde på herrgården under första hälften av 1800-talet. Här finns marmorvita väggar och föremål som representerar den gustavianska tidens stilideal. De utbildade guiderna lyfter speciellt fram det möblemang som Carl Olof Cronstedt erhöll efter slaget vid Svensksund i juli år 1790. I sjöslaget mot den ryska kejserliga flottan ledde Konung Gustav III av Sverige och Carl Olof Cronstedt svenskarna till en avgörande seger. Stolarna har ben i form av små antika kolonner. Det finns även en gustaviansk säng av typen lit à la polonaise. Det genomgående i stilen är att eftersträva klassisk enkelhet med stramhet i formerna och ett allmänt bruk av antika dekorationer.


Första våningens salong med pompeijröda väggar. Foto: EAW 2020.
 

På första våningen finns en utställning om högreståndsfamiljen Bergbom. De bodde på Hertonäs gård från 1859 till tiden för Finlands självständighet. De två främsta kopplingarna till antiken som lyfts upp här finns i förmaket. Den finländska fotografen Signe Brander besökte Hertonäs gård år 1911. Hon dokumenterade hur det såg ut i rummet vid den här tiden. Förmaket restaurerades år 1997. Sedan dess är inredningen så mycket som möjligt återställd till hur det såg ut under Bergboms tid år 1911. Väggarna har den pompejanska röda färg från början av 1900-talet. Färgen syftar på den röda färg med orange ton som fanns i husen i Pompeji före vulkanutbrottet. I förmaket finns två joniska kolonner av trä med utseende av kolonner i antikens Grekland och Romarriket. I rummet bredvid med gröna väggar finns två doriska kolonner.


Det ena lusthuset finns i barockparken och är till stilen nyklassicistiskt. Byggt på 1810-talet. Foto: SOV.
 

På Hertonäs gårds område finns två stilenliga parker. Den ena representerar barockens trädgårdskonst med inspiration från antiken. Vurmen för tidsperioden hade uppstått redan under renässansen i Italien. Det representativa är genomgående geometriska former och symmetriska mönster. Dygderna från antiken skulle framföras i trädgården. Den franska barockträdgården representerade både makt och dominans. Carl Olof Cronstedt anlade parken på 1810-talet. Det är möjligt att det är han som bredvid barockträdgården anlade även den fortfarande existerande engelska parken. I parkerna finns två lusthus. I barockträdgården är lusthuset rektangulärt medan ett åttkantigt lusthus finns i den engelska parken. De två lusthusen är i empirestil. De anses vara ritade av den tyske arkitekten Carl Ludvig Engel.

Källor:
Plinius den yngre (Gaius Plinius Caecilius Secundus), Letters and Panegyricus, vol. I, latinsk text med engelsk översättning av Betty Radice, Loeb Classical Library, Cambridge, Mass. och London 1972 (urspr. 1969).

Litteratur:
Sigbritt Backman, Hertonäs gård - från säterier till museum, SOV, Helsingfors 2016.
Christina Bäcksbacka, Viceamiral Carl Olof Cronstedts hem, Helsingfors 1995.
Erik Lönnroth, Den stora rollen: Kung Gustaf III spelad av honom själv, Norstedts, Stockholm 1986.
Elisabeth Mansén, Sveriges historia vol. 5, 1721–1830, Norstedts, Stockholm 2011.
Signums svenska kulturhistoria, vol. 5: Gustavianska tiden, Jacob Christensson (red.), Signum, Stockholm 2007.

Ralf Palmgren