Styrelsen för föreningen Svenska Odlingens Vänner i Helsinge, som innehaft Hertonäs gård sedan år 1919, tog i början av år 1924 kontakt med Topelius släktingar och önskade få skapa en utställningen över Zachris Topelius (1818-1898) i herrgården. Till intendent för museet valdes författarens dotterson, Paul Nyberg, som tillsammans med Eva Topelius Acke skulle skapa museet. Släkten Topelius godkände idéen och föreningen kunde ansöka om tillstånd att låna Topeliusföremål från Finlands nationalmuseum. I maj 1925 godkändes lånet och man byggde upp Topelius arbets- och sovrum samt bibliotek i museet. Nyberg skrev också en broschyr, Vägledning för besökande i Topeliusrummen (1926), och museet höll öppet för allmänheten på torsdagar och söndagar från och med september 1925. Under det första året besökte ca 3 000 personer museet, trots att det var tämligen svårt att ta sig hit - med ångbåt eller till fots från Brändö (dit man kom med spårvagn).
Hertonäs gårds karaktärsbyggnad inhyste ett Topeliusmuseum från 1920-talet till 1950-talet. Salongen i nedre våningen var inrett som författarens bibliotek. Foto: SOV.
Museet fick synlighet i pressen både på finska och svenska genom en artikel om Hertonäs gård och Topeliusmuseet skriven av författaren (och presidenthustrun) Ester Ståhlberg. Under andra hälften av 1950-talet packades Topeliusföremålen ner och återbördades till staten. Under 1960-talet verkade herrgården som kurscentrum, innan man återigen inredde husen som museum under följande decennium. Fortfarande finns några föremål och möbler anknutna till Topelius kvar i museet, bland annat en soffgrupp från författarens hem Björkudden i Sibbo och en byst samt en tavla, som föreställer författaren som ung. Den nuvarande utställningen i Hertonäs gårds karaktärsbyggnad presenterar familjen Cronstedts (i 2:a vån.) respektive familjen Bergboms (i 1:a vån.) liv och härstammar från 1990-talet.
Soffgruppen i röda salongen har tillhört familjen Topelius och finns fortfarande kvar i museets utställning på 1:a våningen. Foto: Sakari Kiuru, SOV.
Läs mer i:
Backman, Sigbritt 2017: Hertonäs gård - från säterier till museum. SOV: Helsingfors.
Backman, Sigbritt 2013: Tidsresa med Svenska Odlingens Vänner i Helsinge. SOV: Helsingfors.
Nyberg, Paul 1926: Hertonäs museum. Vägledning för besökande i Topeliusrummen. SOV: Helsingfors.
Källor:
Hbl 13.9.1925.
HS 30.9.1928.