Om konservering och digitalisering på Hertonäs gårds museum

Om konservering och digitalisering på Hertonäs gårds museum

Sommaren har börjat och därmed fortsätter också verksamheten på Hertonäs gård. Den nya intendenten för museet Ted Hellsten har nyligen börjat med sina nya uppgifter på museet och praktikanterna Sten Selin och Karl Heikkilä fortsätter med digitaliseringsprojektet som påbörjades förra året. Efter coronaåren har sommaren börjat med rikligt intresse för museet, som under Helsingforsdagen den 12.6. hade över 480 besökare. Även det interna arbetet med föremålssamlingarna fortskrider med god fart. Vi har haft besök av textilkonservator Maarit Jones och forskare Katri Lento från stadsmuseet, som lärde oss att handskas med föremålen på rätt sätt och visade hur de bäst kan förvaras i museets utrymmen. Också forskare Eero Salmio från stadsmuseet besökte Hertonäs gård och skolade oss gällande digitalisering, fotografering och katalogiseringsstandarder. Eftersom digitaliseringen av föremålen förutsätter att de tas ut ur förvar och fotograferas var deras lärdomar åt oss guld värda. Nu har vi fått rätt kompetenser för att ge museiföremålen en möjligast bra fortsatt förvaring. Textilkonservator Maarit Jones ansåg dessutom att de gamla gardinerna, speciellt nere i röda salongen, var smutsiga och måste åtgärdas. Som tur skall det tydligen gå bra att göra genom tvättning hos t.ex. stadsmuseets konservatorer.

Bilden visar hur en gammal klänning tidigare förvarats i brunt papper. Bild av Sten Selin.

Det viktigaste med att konservera gamla föremål och ge dem möjligast lång livslängd är att alltid använda rätt utrustning och aktsamhet när man behandlar dem. Det vill säga skall man hantera dem försiktigt och handskar bör alltid användas. Numera anses det allmänt vara vinylhandskar, och inte mera bomulls handskar, som är de bästa för detta ändamål. Dessutom hjälper det att alltid försiktigt putsa föremålen så gott det går när man en gång flyttar på dem. T.ex. damm kan torkas från möbler med fiberdukar och till och med förvaringslådor lönar sig att putsa innan de läggs tillbaka på sina platser. Man bör också paketera föremålen för förvaring på rätt sätt. De gamla kartonglådorna som används på t.ex. Hertonäs gårds museum, som syns på bilden ovan, är inte ideala för de lär härskna, med tiden men tills vidare är de ändå bästa möjliga förvaringssättet för textilerna på museet, enligt vad som för tillfället finns tillgängligt. Det bruna pappret används inte heller mera för förvaring av föremål och därför byts det i samband med fotograferingen mot ett vitt silkespapper som fyller dagens standarder. I samband med digitaliseringsprojektet som vi håller på med kommer alla föremål att bli ombundna i detta papper.

På bilden: Hertonäs gårds museums nya intendent Ted Hellsten och Helsingfors stadsmuseums textilkonservator Maarit Jones som granskar gamla textilers förvaringslådor. Bild av Sten Selin.

I museibranschen har det på senaste tiden överlag gjorts stora framsteg när det gäller digitalisering av föremålskataloger och spridning av information. Digitalisering är ofta långsamt och tidskrävande arbete, och är därför ofta svårt jobb för mindre museer, som inte nödvändigtvis har tillräckliga resurser för att utföra detta arbete. Det är därför så nyttigt för mindre museer att t.ex. stadsmuseet har möjlighet att sprida sin kunskap och hjälpa sådana som inte har samma resurser eller liknande kunnande. Vi vill rikta ett stort tack till Maarit, Katri och Eero för deras hjälp samt också tacka den Svenska Kulturfonden, som har gett bidrag åt oss praktikanter för att utföra detta arbete på Hertonäs gårds museum.

Sten Selins lokalhistoriska praktik på Hertonäs gårds museum har finansierats av Svenska kulturfonden.