Porslin härstammar ursprungligen från Kina, och började dyka upp i Europa från och med 1400-talet via handelsvägar till Östasien. På 1600-talet tog importen fart och mången förmögen europé stoltserade med stora samlingar. Småningom började européerna försöka tillverka porslin själva, med varierande framgång. Det visade sig vara svårt att efterapa det kinesiska porslinet, så i stället fokuserade man ofta på kakel och fajans, den senare är ett slags lergods som kom att kamoufleras med vit tennglasyr för att påminna om porslin. Tekniken för att framställa fajans härstammar ursprungligen från Mellanöstern. Även på Hertonäs gård gav man sig in i keramikbranschen, och herrgårdens keramikfabrik kom att vara verksam i nästan 100 år.
Lottsedel: ett aktiebrev (aktie nummer 5) för fabriken
Fabriken fick sin början som Finlands första aktiebolag och grundades 1762 av Bengt von Spången, Hertonäs gårds ägare från 1761 till 1777, tillsammans med elva andra män ur överklassen. Bolaget bestod av 30 andelar eller lottsedlar, som ägarna kom att kalla dem. En tredjedel kom att ägas av von Spången själv. Bolagets verksamhet gick ut på att tillverka “oäkta porslin”, och en keramikfabrik grundades på exakt den plats där Hertonäs gård står idag. Den dåtida herrgården var belägen några hundra meter söderut och skulle förbli det fram till att viceamiral Carl Olof Cronstedt köpte Hertonäs gård i början av 1800-talet och gjorde om fabrikens brännhus till en ny herrgård.
Skärvor: fragment från Hertonäs gårds keramikbruk
Under tidsperioden då fabriken var verksam omfattade termen porslin inte enbart det som vi idag definierar som porslin, utan även fajans och flintgods ingick i definitionen. De två sistnämnda kunde också kallas oäkta porslin, medan fint eller äkta porslin betydde det vi kallar porslin idag. Hertonäs gårds fabrik kom att tillverka enklare keramik, bland annat ugnskakel och kärl, på 1700- och 1800-talen. von Spången fick tillstånd att även producera fajans, men det lär inte ska ha tillverkats där.
Sveriges första keramiska fabrik, Rörstrand, är dock äldre än Hertonäs gårds keramikbruk, och grundades 1726. Riktigt porslin kom dock inte att börja tillverkas i Sverige förrän på 1760-talet, alltså samtidigt som fajansfabriken i Hertonäs grundades. Och då var det inte Rörstrand utan fabriken Marieberg, grundad på 1750-talet, som stod för tillverkningen av äkta porslin.
Hertonäs gårds keramikbruk flyttades på 1810-talet av Cronstedt till den gamla huvudbyggnaden, där verksamheten fortsatte fram till 1845. På Hertonäs gård ställer vi idag ut fragment från fabriken, som hittats under en utgrävning 2005-2007.
Daniela Fougstedt arbetar som guide på Hertonäs gårds musem.
Litteratur
S. Aalto, S. Gustafsson och J-M. Granqvist, Fästningsstaden, Helsingfors och Sveaborg 1721-1808, Helsingfors 2021.
S. Backman, Hertonäs gård. Från säteri till museum, Helsingfors 2017.
H. Dahlbäck Lutteman, Svenskt porslin: fajans, porslin och flintgods 1700-1900, Västerås 1980.