Här bloggar museets intendent och andra anställda sedan år 2020. Välkommen att läsa våra inlägg, lära dig mer om museets och Hertonäs historia samt följa med vårt arbete på museet!
År 2021 har börjat med fortsatta virusrestriktioner, men inom museibranschen vill man ändå se optimistiskt på framtiden. Museerna har lärt sig att bli mer digitala, men man hoppas även att kunna genomföra evenemang och program in situ. Ett museum existerar genom sina samlingar - men också helt väsentligt genom att lokalsamhället ställer frågor om sin historia som museerna har svar på. Läs med om Hertonäs gårds museums planer för år 2021 nedan!Läs mera »
År 2020 kom att bli det mest märkliga året hittills under detta sekel. Covid-19-pandemin har satt världen på knä, och inte minst bland annat restaurang- och kulturbranschen. Hertonäs gårds museum har dock haft en hel del på gång trots alla utmaningar. Läs mer nedan! Läs mera »
En av de allra intressantaste personerna som levt på Hertonäs gård måste vara Helene Gustava Bergbom, född Gripenberg (1851-1932). Hon var den sista frun på Hertonäs gård, en högutbildad, musikalisk, kosmopolitisk kvinna som talade fyra språk flytande. Hon gifte sig senare med John Bergbom och blev husfru på Hertonäs gård. Läs mer nedan!Läs mera »
En av Hertonäs gårds långvariga husfruar var Helene Gripenberg (1851-1932). Hon var född i Uleåborg och utbildad pianolärare från Smola-institutet i S:t Petersburg innan hon slog sig ner i Hertonäs. Hon levde länge, blev 81 år gammal, och strax innan inbördeskriget inleddes tvingades hon bevittna mordet på sin make. Helene Gripenberg testamenterade Hertonäs gård till dess nuvarande ägare, föreningen Svenska Odlingens Vänner i Helsinge r.f. Läs mer nedan!Läs mera »
Förra veckoslutet firade vi Alla helgons dag på museet. Söndagen den 1 november var också sista gången vi hade museet öppet för besökare under denna säsong. För att fira säsongsavslutningen arrangerade vi program på Knusbacka museigård och i parken. Läs mer nedan!Läs mera »
Hertonäs gårds museum beslöt i våras att beställa en egen unik teblandning. Vandasällskapet hade nyligen gjort detta och kunde rekommendera detta också för oss. Resultatet blev – mycket gott! Teet finns till salu på museet. Läs mer nedan!Läs mera »
Hertonäs gårds värdinnas, Beata Sofia Wrangels, utgiftsböcker från 1820-talet finns bevarade. På basis av dem är det möjligt att gissa vad herrskapet åt och konsumerade. Möjligen kände Beata Sofia också till Cajsa Wargs recept, som hade blivit mycket populära efter att hennes kokbok utgavs på 1700-talet. Kanske man också åt morotskaka på Hertonäs gård? Läs mer nedan! Läs mera »
I söndags arrangerade Hertonäs gårds museum program med skördetema på Knusbacka museigård. En massa roligt pågick och vädergudarna gynnade oss denna gång. Läs mer nedan! Läs mera »
Det ordnades ingen Konstens natt i Helsingfors i år p.g.a. läget med covid-19. På museet beslöt vi ändå uppmuntra publiken att bekanta sig med museiområdet på egen hand genom att hålla ”Djurens natt”, eller egentligen kväll, och lansera vår första eMuseostig. Läs mer nedan! Läs mera »
Hertonäs gårds byggnader i nyklassicistisk stil har ritats av två berömda arkitekter på 1800-talet, Pehr Granstedt och Carl Ludvig Engel. Vilka var dessa män, och vilka andra berömda byggnader har de skapat? Läs mer nedan! Läs mera »
Nyklassicismen var en konststil inspirerad av antiken som använde sig av historiebruk. Den var en reaktion mot rokokon på 1700-talet. Stilen nådde även det svenska riket i slutet av 1700-talet och början av 1800-talet. På Hertonäs finns stilen representerad både i arkitektur och i föremålskultur. Läs mer nedan!Läs mera »
En av Helsingfors mest kända handelsmän genom tiderna är troligen Johan Sederholm (1722–1805). Han köpte Hertonäs gård av officeren Bengt von Spången år 1777. Redan tidigare hade han ägt en andel i den fajansfabrik som von Spången grundat här år 1762. Sederholm var borgare, men fick dispens för att inneha frälsegods. Han ägde även andra gårdar i Helsingforstrakten. Läs mer nedan!Läs mera »
Ett museum är inte enbart en byggnad med gamla saker i – ett museum definieras även av sin personal, som deltar med museipedagogik och möter publiken. I detta blogginlägg presenterar vi oss i korthet. Läs mer nedan! Läs mera »
Bästa museibesökare, Hertonäs gårds museum är igen öppet sedan söndag 7.6 och är öppet på söndagar till och med 1.11.2020. Covid-19 begränsar dock praxis i vårt museum och vi arbetar aktivt för att möjliggöra ett säkert besök hos oss. Det är bra att veta om vissa förändringar och begränsningar som detta innebär. Läs mer nedan!Läs mera »
Vad är det för gamla hus som döljer sig bakom staketet på området norr om Hertonäs gårds ekonomibyggnader? Det är Knusbacka bondgård, som ursprungligen låg i Box i Sibbo, men flyttades till Hertonäs gård på 1920-talet. På 1920-talet började etnologen Arne Appelgren samla in allmogeföremål att förevisa på museet. En del av föremålen på Knusbacka idag härstammar från Östnyland. Läs mer nedan!Läs mera »
Idag är det internationella museidagen! För att fira detta berättar vi litet närmare om Hertonäs gårds karaktärsbyggnad i nyklassicistisk stil, som är ett betydande landmärke i Hertonäs idag. Men det är inte allmänt känt att den nuvarande byggnaden till en början fungerade som en fajansfabrik på 1700-talet. Läs mer nedan! Läs mera »
Vi lever i exceptionella tider och det ställer krav på oss att göra förändringar och förnyelser. Även Hertonäs gårds museum kommer att satsa mer på digitalt material i år. Ett steg i denna riktning var redan att grunda denna blogg. Vi kommer också att öka vår synlighet på webben i år på andra vis. Läs mer nedan!Läs mera »
Hertonäs gård innehades under 1790-talet och igen sedan 1813 av amiralen Carl Olof Cronstedt (1756–1820). Idag har det förflutit 200 år sedan han avled på Hertonäs den 7 april 1820. I vår historik berättar Sigbritt Backman om hans sista stunder och hans gravkapell, som är beläget intill Helsinge kyrka Sankt Lars. Läs mer nedan! Läs mera »
Hertonäs gårds museiområde har fått agera som scen till ett antal spelfilmer under 1900-talet. Gården lämpade sig väl som scen eftersom den låg nära huvudstaden och studiorna samt ändå kunde representera både koja och slott. Läs mer nedan!Läs mera »
Vi har under fjolårets lopp utvecklat en specialguidning på museet, som behandlar kvinnohistoria. Guidningen har utvecklats i en arbetsgrupp bestående av tre guider, chefsguiden och intendenten. Internationella kvinnodagen till ära lyfter vi följaktligen fram en dam ur Hertonäs gårds museums historia. I turen står en av gårdens långvariga ägarinnor, Hedvig Charlotta Cronstedt, eller ”Hedda”, som levde under den tid då Finland övergick från att vara en rikshalva i det svenska riket till att bli ett storfurstendöme under ryskt styre. Läs mer nedan!Läs mera »