Blogginlägg

Den 21 januari 2021 startade Helsingfors universitet kurs i yrkesliv och kulturjobb ”Museiprojekt- kursen”, som skulle ge studeranden en inblick i arbetet i att skapa en utställning med historiskt tema. I denna kurs skulle studeranden nämligen producera en egen utställning på Hertonäs gårds museum. Kursen leddes av universitetslektor Derek Fewster och Hertonäs gårds museiintendent Eva Ahl-Waris. Deltagarna var åtta studeranden från kandidatprogrammet i historia och en från magisterprogrammet kultur och kommunikation. Under ca fyra månader producerade studerandena utställningen ”Sommar och spel” som handlar om barndom på 1800-talet och består av en fysisk utställning av leksaker och en virtuell utställning på bookcreator.com. Utställningen Sommar och spel är tillgänglig för publik varje söndag från maj till september klockan 12–14. Läs mer nedan!Läs mera »

Efter Borgå lantdag år 1809 hade ständerna i Finland inte sammankallats på 54 år. Kejsare och Självhärskare Alexander II över hela Ryssland var även Storfurste av Finland. Han sammankallade ständerna i Finland till en lantdag i Helsingfors år 1863. Kejsaren öppnade själv högtidligt lantdagen med ett tal den 18 september 1863. Talet och året 1863 har avbildats på statyn Alexander II på Senatstorget. På lantdagen beslöts att de finländska lagarna och förordningarna från och med nu skulle bestämmas i Finland. Lantdagen började även sammanträda regelbundet. Kejsaren behöll dock rätten att själv ändra på grundlagen vid behov. Geheimerådet Gabriel Anton Cronstedt och dennes bror senatorn i ekonomiedepartementet Carl Olof Cronstedt var med på lantdagen. Ytterligare information om denna tid finns på Hertonäs gård. Läs mer nedan!Läs mera »

Officerare och viceamiraler, borgare och herrgårdsägare - samt modernt museifolk - har något gemensamt sedan 1700-talet: de har gillat och avnjutit punsch. I Hertonäs gårds museums samlingar finns flera föremål som anknyter till denna guldgula alkoholdryck som nådde vårt land tack vare den globala handeln. Till exempel viceamiral Cronstedts föremål vittnar om att denna dryck var populär i slutet av 1700-talet och början av 1800-talet. Läs mer nedan! Läs mera »

Abraham Wetter (ca 1690-1737) föddes omkring år 1690 i Stockholm men kom att växa upp och verka i Helsingfors. Han var ägare till Hertonäs gård på 1730-talet och avancerade till borgmästare i Helsingfors under den svåra tiden av återuppbyggnad efter Stora ofreden (1700-21). Läs mer om honom nedan!Läs mera »

År 2021 har börjat med fortsatta virusrestriktioner, men inom museibranschen vill man ändå se optimistiskt på framtiden. Museerna har lärt sig att bli mer digitala, men man hoppas även att kunna genomföra evenemang och program in situ. Ett museum existerar genom sina samlingar - men också helt väsentligt genom att lokalsamhället ställer frågor om sin historia som museerna har svar på. Läs med om Hertonäs gårds museums planer för år 2021 nedan!Läs mera »

En av de allra intressantaste personerna som levt på Hertonäs gård måste vara Helene Gustava Bergbom, född Gripenberg (1851-1932). Hon var den sista frun på Hertonäs gård, en högutbildad, musikalisk, kosmopolitisk kvinna som talade fyra språk flytande. Hon gifte sig senare med John Bergbom och blev husfru på Hertonäs gård. Läs mer nedan!Läs mera »

Förra veckoslutet firade vi Alla helgons dag på museet. Söndagen den 1 november var också sista gången vi hade museet öppet för besökare under denna säsong. För att fira säsongsavslutningen arrangerade vi program på Knusbacka museigård och i parken. Läs mer nedan!Läs mera »

Hertonäs gårds värdinnas, Beata Sofia Wrangels, utgiftsböcker från 1820-talet finns bevarade. På basis av dem är det möjligt att gissa vad herrskapet åt och konsumerade. Möjligen kände Beata Sofia också till Cajsa Wargs recept, som hade blivit mycket populära efter att hennes kokbok utgavs på 1700-talet. Kanske man också åt morotskaka på Hertonäs gård? Läs mer nedan! Läs mera »

Det ordnades ingen Konstens natt i Helsingfors i år p.g.a. läget med covid-19. På museet beslöt vi ändå uppmuntra publiken att bekanta sig med museiområdet på egen hand genom att hålla ”Djurens natt”, eller egentligen kväll, och lansera vår första eMuseostig. Läs mer nedan! Läs mera »

Nyklassicismen var en konststil inspirerad av antiken som använde sig av historiebruk. Den var en reaktion mot rokokon på 1700-talet. Stilen nådde även det svenska riket i slutet av 1700-talet och början av 1800-talet. På Hertonäs finns stilen representerad både i arkitektur och i föremålskultur. Läs mer nedan!Läs mera »